torsdag, maj 23, 2019

Mycket Gluten inget EDS...

...i bloggen.
Var ett tag sedan jag ens nämnde min EDS.
Har jag den ens kvar mer än på papper?
Jo, det har jag.
Visst jag lever ett vanligt liv idag utan en massa hjälpmedel och mediciner, men visst har jag den kvar.
När jag för snart 4 år sedan valde att äta helt vegetariskt (veganskt) så kunde jag inte drömma om att det skulle bli så här bra. Trodde aldrig att jag skulle kunna jobba heltid.
Jag blev ju så fort bättre, värkfri som jag sa då.
Jo jag är väl värkfri om man jämför, jag tar inga mediciner alls mot det, men kroppen känns av. Speciellt på morgonen känns det i fötter, höfter och händer, men detta var mina värsta kroppsdelar förut. Jag är stel och får ibland kämpa med att komma igång på förmiddagen. Kroppen säger ifrån men inte alls på samma sätt som förr. Jag vet att om jag bara rör mig och gör saker så kommer det bli bättre. Jag tror att det kan jämföras med att bli gammal och stel, det liksom tar tid att göra vissa saker. Men för mig är det liksom inget jag lägger mental energi på, det bara är så och jag kan inte ändra det.
Jag kan ibland tappa saker ganska lätt och jag vet att jag kan få ont om jag sover dåligt och sen har ganska mycket fysisk aktivitet, men det är bara att planera in vila då.
Vissa dagar är värre än andra, men så är livet.
Även kalla dagar är jobbiga, speciellt för händerna, så vintern är ingen favorit.
Tänker på att vara försiktig med att göra vissa saker så att jag inte använder lederna för hårt, lyfter inte så tungt och så vidare. Men det är inte alltid så lätt men mycket går att ordna.
Jag är fortfarande inte så duktig på att be om hjälp med saker, men jag  brukar komma på bra lösningar så det blir lättare för mig.
Och hjälpmedel det har jag kvar, men bara i köket. Där har jag saker så det blir lättare att öppna burkar och konserver. Har köpt dessa själv och känner stor nytta av dom, då jag vet att händerna inte klarar vissa saker som dom gjorde innan min EDS bröt ut. Tar jag i för mycket känns det som att fingrarna ska hoppa ut led liksom... svårt att förstå för en som inte har denna diagnosen, men det har liksom hänt att man fått dra tillbaka ett finger till sin plats.

Som det är nu så jobbar jag inte heltid, jag jobbar 75% med möjlighet att ta fler pass om det dyker upp några, allt för att jag känner att jag vill lägga den tiden på barnen och livet istället. Får ju passa på nu när Ebba är liten än, även om hon växer fort och klarar sig väldigt bra själv.
Men just de flexibla 25 procenten är viktiga för mig så jag kan planera in den vila jag behöver samt att jag får tid till det hushållsarbetet som tar lite längre tid för mig än det gör för andra. Är inte så lätt när fingrarna inte alltid hänger med som dom ska när man gör saker.

EDS finns men håller sig på avstånd och det är skönt. Den kommer säkert igen så jag vill njuta av den tiden jag har nu.

Inga kommentarer: