Vecka 34

Ja, vi är inne i vecka 34 eller om man istället ska säga 33 hela veckor + 0 dagar. Men beräknar förlossningen till 39 hela veckor + 6 dagar. En vecka till och förlossningen får fortgå utan fler stoppförsök, så jag kniper iaf tills dess.

Vad säger experterna på www.familjliv.se:
Kroppen:  Under slutet av graviditeten är det vanligt att värkarna ändrar sig en aning, ibland kan det kännas som om lungorna trycks uppåt och man får svårt att andas för en stund. Det kan vara svårt att skilja förvärkarna från riktiga värkar. De kan komma tätt och upplevas som intensiva, ett sätt att särskilja dem är att ta ett varmt bad, det får förvärkar att avta medan riktiga värkar fortsätter.
Många börjar fundera allt mer på förlossningen. Det är vanligt att man är orolig för att något ska hända. Du kan vara orolig för att du har mått ”för bra” och tänka att ”det får inte vara så här lätt”. Eller så tänker du motsatsen, ”allt har varit så jobbigt, det kanske inte är meningen att jag ska få vara glad”. Det är vanligt och helt normalt. Även som partner kan man ha många funderingar. Det är svårt att förbereda sig på att vara ett bra stöd när man inte vet vad som väntar. En del blivande pappor eller partners kan uppleva tanken på förlossningen som skrämmande.

Bebis: Barnet är väl medveten om förvärkarna, men det tycks inte vara obehagligt på något sätt. Huden har antagit en mer rosa ton genom inlagring av underhudsfett, vid denna tidpunkt kan barnet utan vidare överleva utanför livmodern. Nu reagerar barnet olika på mammas, pappas/partners samt främmande personers röster.

Ännu räcker det med vila eller en dusch så slutar mina förvärkar, men dom kommer ju tillbaka igen ganska snart. Men ännu har dom inte varit så kraftiga att jag vill åka in. Men igår kunde dom nog vara på gång men jag hoppades att vila skulle hjälpa och det gjorde det till en viss del, men sen var det dags att sova och jag har kunnat sova gott hela natten. Visst har jag sammandragningar än, men inte samma som igår.
Att Bebis märker sammandragningarna är säkert, den protesterar så mycket den kan genom att spjärna emot och sträcka på sig, detta gör faktiskt ganska ont ibland, för knän och armbågar är ganska vassa. Men det är skönt att känna att den mår bra, för rörelser är ett säkert täcken på det.