fredag, april 22, 2011

Glöm inte att vila...

Det har min älskade T sagt några gånger till mig idag.
Att jag drar igång och fixar och röjer gör att jag liksom glömmer bort mig själv och bara vill ha allt klart. Känner inte att jag blir trött eller hungrig. Det är ganska jobbigt för när man väl råkar ta en paus så känner kroppen efter lite. Har sorterat saker och dammsugit av saker i sovrummet som katterna liksom haft som säng och när jag sen var klar mer det så blev det för mycket tydligen. Fick så ont i mina höfter att jag hade svårt att ta mig till stolen. Men T hjälpte mig och hämtade ett stort glas vatten med is till mig. Var tydligen törstig också för det var nog det godaste vattnet jag druckit på väldigt länge.

Ni som inte riktigt förstår hur man kan stänga av funktioner på detta viset kan jag förklara att det är ganska vanligt hos de med AD/HD. Vi glömmer inte men när vi väl fokuserar på något så är det det enda som vi tänker på och kan göra väldigt länge. Man måste nästan passera en gräns som gör att kroppen nästan trillar ihop innan man förstår att man måste äta, dricka eller vila.
Visst är det konstigt och borde vara smart att inte göra så, men det är liksom inget man kontrollerar, det bara händer. Man kör på som en bulldozer tills man liksom stupar.
Nu har jag tack och lov både Fredrik och T som säger till om det är något. Fredrik säger ju till när han blir hungrig och behöver något så då får man ju själv känna efter om man själv också behöver det. T tänker på mig och min kropp så jag inte ska få så ont. Men det kommer nog ta ett tag innan  han lär sig min gräns. Idag råkade jag passera den lite, men jag ska nog kunna vila upp mig lite så jag kan bli klar med resten också, men jag får nog ta det lite lugnare.
Detta är samma som att jag har svårt att sätta gränser när jag tränar eller ska ut och gå, jag vill ju mer än kroppen kan så då råkar man ta i lite för hårt. Jag känner mig mer aktiv än vad jag kan vara och därmed kör man också på för hårt. Att inte passera gränsen är svårt, men jag lär mig mer och mer.
Det är inget som kommer automatiskt utan är något man måste lära sig.

1 kommentar:

Mezza sa...

ojojoj... ja det där känner man igen ju..
och min gräns är LÅG... + att den ändrar sig från dg till dag ju.
Bra att du har dina killar som kan påminna på et eller annat sätt hehe.
Vi har satt upp lite regler hemma för att underlätta... Tex så damsugar eller svabbar jag Aldrig... just eftersom att det e nåt jag garanterat inte mår bra av efteråt.
Kram