2 möten

Idag har jag varit på två möten.
Ganska viktiga sådana.
Det första var en anställningsintervju och den var ganska kort då "chefen" kom på att jag inte var behörig, då hon missat att jag bara läst psykiatri som inriktning på gymnasiet och inte Omvårdnad, fast att jag läst Omvårdnadsprogrammet och är då Undersköterska (uska), men tydligen så var man inte automatiskt behörig som uska på CSK (sjukhuset här i stan) utan då krävdes att jag läste inriktningen Omvårdnad också. Det är 200 timmar på komvux. Fick svaret att utan den så kunde man inte tillräckligt mycket om omläggningar, venprover och katetersättning/dragning. Men jag har jobbat med allt utom just katetrarna på andra ställen jag varit på och kan omläggningar och venprover väldigt bra, har även fått sätta vissa dropp. Men erfarenhet räckte inte utan det krävdes dessa 200 timmarna för att det skulle gällas, även om det var 10 år sedan jag tog studenten och kanske inte hade jobbat alls med det i mellan så var det enda kravet...
Jobbet jag sökte var en semestertjänst på Förlossningen/BB och fick inte ens en chans att visa att man kan, för dom hade ju inte "brist" på ansökningar utan snarare tvärrt om. Jag får antingen plugga på komvux eller jobba med annat...
Nu under graviditeten så är det ju inte så lätt att få andra jobb men jag letar vidare.
Tycker bara att antingen ska ju den informationen finnas i ansökan eller så ska dom kolla min CV noga innan dom ringer och bokar tid. För det var ju helt onödigt slöseri med både min och deras tid med att boka detta möte då jag inte ens hade en chans på jobbet...

Jaja, jag gick där ifrån ganska irriterad och tog mig hem till AE och snackade skit sen hämtade vi barnen. Stannade där en stund när barnen var hämtade också då dom ville leka lite.

Möte nr 2 var hos Arbetsterapeuten (IG kallar jag henne här).
Mitt första möte med henne och det gick ju bra. Hon ställde en massa frågor om mig och hur jag funkar nu och vad jag tror att jag behöver hjälp med. Sen gick vi igenom lite olika sätt att hjälpa mig med det jag behöver.
Efter det så tyckte hon att jag skulle göra en hemläxa till nästa gång så ska vi utgå från den sen när vi planerar hur vi ska gå vidare.
Jag ska skriva ner på ett schema vad jag gör om dagarna nu. För att se hur jag spenderar mina timmar, för att se varför jag jämt känner mig stressad när jag ska göra saker. Detta ska jag göra i två veckor sen ska jag träffa IG igen.
När jag kommer dit så har kanske ett hjälpmedel kommit. Det hon tyckte jag skulle testa är en klocka som man kan programera med OÄNDLIGT med tider och så påminner den en med ett alarm när det är dags. Och man kan programera in ALLT.
Så den kommer jag få med mig hem sen nästa gång och då lägger vi nog också upp en form av schema för hur jag ska kunna lägga upp mina dagar. Så kanske jag inte glömmer att göra vissa saker, samt att jag kanske lär mig att man visst hinner med vissa saker utan att känna sig stressad till max.
Får se hur det funkar med den klockan, jag tucker sjäkv att det ska bli spännande att testa. Mobilen klarar ju inte så många alarm så hon sa att den var det som var alternativet efter om mobilen inte klarade det. Jag använder ju mobilen till viktiga möten och andra "större" tider jag måste passa men småtiderna på dagen klarar den inte av utan att det blir mycket jobbigt att ställa in den eller ändra. Denna klockan ska tydligen vara lätt att fixa med och det syns inte något speciellt att man har en sån klocka, ser ut som en vanlig sportklocka.
Så nu ska jag bara vänja mig vid att ha klocka på mig igen...
Det blir nog det jobbigaste i början.

Jaja, läxan har jag börjat med och hoppas att jag bara kommer ihåg att fylla i den. Men T och Fredrik påminner mig nog samt att den sitter på kylskåpet och där är jag ju och rotar några gånger om dagen...