måndag, april 23, 2012

Lite tankar om...

... Breivik...

Kan vara så att ni läsare inte riktigt tycker likadant som mig och det respekterar jag helt, så jag hoppas att även mina åsikter respekteras.

En dag förra året, som jag minns av helt andra anledningar än vad många andra minns den, hände något hemskt i vårt grannland Norge.
En ensam man dödade totalt 77 personer. Varav han skjöt ihjäl 69 på ön Utøya.
Rättegången är nu inne på sin andra vecka och jag följer väl den ganska sporadiskt. Har inte heller läst Breiviks manifest och känner inget behov av detta heller.
Det jag oftast funderar på är om Breivik är psykiskt sjuk eller inte. Lättast att förklara dåden om han hade varit det...
Men varje gång jag läser något så inser jag att han har så stor insikt i vad han gjort och hur det påverkar andra. Han vet precis vad det hade för konsekvenser och att han inte skulle klara sig utan att bli tagen.
Han är rakt av en frisk man med en mycket felaktig inställning till världen.

Något som fick mig att reagera idag var denna delen av hans vittnesmål:
"– Folk säger att de har förlorat ”det käraste de har”, men jag vill att människor ska komma ihåg att den 22 juli då förlorade jag också allt. Jag förlorade hela min familj, alla mina vänner. Jag förlorade allt. Absolut allt.
– Därför kan jag till en viss grad förstå.
Åklagaren frågar: Vill du att vi ska känna sympati med dig?
– Absolut inte, det var bara information.
– Jag valde att offra min familj. De jag dödade hade inget val."
http://www.aftonbladet.se/nyheter/terrordadetinorge/breivikrattegang/article14719305.ab

Han är alltså helt och hållet medveten om sitt egna val i allt detta som hänt, ingen som tvingat honom och ingen som påverkat honom. Breivik är så pass "normal" att han kan sitta i ett vanligt fängelse i Norge.
Sen kan jag inte säga att en normal person skulle kunna utföra ett så hemskt dåd som detta. Breivik har under åren av förberedelse klarat av att hjärntvätta sig så pass att han kan stänga sina känslor så han inte mår dåligt av det han har utfört.
Han är troligtvis inte en känslokall person ens, utan bär säkert väldigt starka känslor, det slår liksom över på något vis.
Det finns inget som kan försvara en sådan här handling.
Det finns inte heller ett straff som kan jämföras med det han utsatt andra för.
Det kommer aldrig finnas någon total rättvisa i detta.

Ja, nu har jag fått skriva av lite av det jag tänker på när jag läser om Breivik. Jag har försökt att undvika det då samtidigt som den 22 juli 2011 är en hemsk dag för väldigt många så kommer jag alltid att minnas det underbara som hände mig den dagen.
Jag blev mamma till mitt andra barn, en underbar liten tös. Fredrik fick en lillasyster. T fick sitt första barn.
För oss kommer den dagen alltid kommas ihåg för detta, inte för vad Breivik gjorde.

Inga kommentarer: