Vecka 32

Ojojoj... Bara 8 veckor kvar nu...

Experterna på http://www.familjeliv.se/ säger så här om denna veckan:
Kroppen: Man kan lätt bli andfådd när man gör något ansträngande trots att lungkapaciteten har ökat. Att man blir andfådd är helt normalt, barnet får lika mycket syre oavsett hur flåsig man känner sig. I slutet av graviditeten kan trycket på pulsådern bli för stort om man ligger på rygg, vilket kan göra att både du och barnet mår illa. Barnmorskan brukar därför rekommendera att man ligger på sidan när man ska sova. Det brukar även vara den ställning som känns bäst, det kan vara skönt att ha en kudde som stöder upp den tunga magen lite.
I vissa landsting görs ett extra ultraljud i vecka 32 för att kontrollera att barnet växer som det ska.

Bebisen: Vid den här tidpunkten väger barnet cirka 1500 gram och är ungefär 40 centimeter långt. Nu har barnet något bättre kontroll över sin kroppstemperatur. Lungorna är färdiga och barnet ligger nu och tränar dem genom att andas ner fostervatten i dem, ofta med hicka som följd. Tånaglarna växer allt mer. Barnets sparkar blir nu mer som kraftiga knuffar och man kan lätt särskilja olika kroppsdelar från varandra. Ibland kan man kanske känna något spetsigt som rör sig hastigt tvärs över hela magen, det kan vara ett knä eller en fot. Genom att barnet hickar kan man också få en uppfattning åt vilket håll barnet är vinklat, hickningarna känns som mest från barnets rygg.

Anfådd det är jag, kvittar vad jag gör nu för tiden så flåsar jag som om jag springer maraton, men det är bara att vänja sig vid det.
Att sova är ett gissel nu, eller iaf att vända sig. Jag brukar normalt alltid vända mig på magen men det går inte alls längre, försökte tydligen i natt och vaknade av det. Det gör lite ont. Jag kan ligga på rygg ett tag innan jag somnar men för att sova måste jag ligga på sidan. Då det är varmt nu så behöver jag ingen extra kudde som stöd för magen för täcket sköter den biten hur bra som hellst.
Jag känner inte bebisen hicka så ofta, men jag vet att den ligger med huvudet ner för fötterna är uppe på magen och far runt. Bebisen sparkar gärna strax nedanför mina revben på de muskler som nu inte längre vill vara med om detta så ibland känns det ganska ordentligt. Det märks att det är trångt där inne nu...
UL gör vi regelbundet och sist så var bebisen bara -3% av vad en normalbebis ska vara så det är "normalt" även detta, så vi hoppas att bebisen håller sig på den normala storleken hela tiden. Men Fredrik växte ju som minst på slutet och följer denna bebisen samma mönster så bör det synas på nästa UL, fast jag är ändå ganska säker på att denna bebis har bestämt sig för att vara större än vad Fredrik var när han föddes.