Det finns mycket bra med att vara gravid, men det finns mycket dåligt också. Denna graviditeten lyckas jag dra på mig det mesta av det dåliga verkar det som...
Mådde illa som attans i början, trött och hängig, humörsvägningar, finnar som en tonåring, ont i rygg och höfter, smärtor i revbenen, svullna fötter och så nu KRAMP i vaden.
När jag väntade Fredrik hade jag inget, mådde bra och hade perfekt hy, fick lite foglossning på slutet men långt ifrån som jag har det nu redan...
Vaknade i natt av att jag fick kramp i benet, gjorde så ont att jag ville gråta av den och den släppte inte. För att få bort kramp ska man ju röra på muskeln och gärna massera den också. FAN VAD ONT DET GJORDE!!! Krampen höll i sig i 10 minuter och sen började den släppa. Kan säga att jag har fortfarande ont i benet. Hoppas att det var en engångsgrej, men det är vanligt när man är gravid att få detta om nätterna. Vill INTE vara med om det igen.
Bara att hoppas man slipper det.
Denna natten var en sån natt som jag även utan detta sov kasst så idag är jag trött.
Men om vädret inte blir sämre så ska jag promenera till stan och hämta Fredrik på skolan och sen ska vi lämna svar till skolan han ska börja på till hösten.
Ja, han ska byta från kommunal till privat och han är SÅ lycklig för det. Han orkar inte med dessa stora klasserna och känner inte att han trivs där han går nu. När jag berättade att han fått platsen så jublade han och hoppade i soffan för han vet att det blir en liten klass och han ska få gå där till nian. Slippa dessa jobbigt stora klasser på ca 30 elever och röran som blir av detta, han är ju helt slut när han kommer hem och det är inte för att han suttit och jobbat hårt i skolan utan för att andra runt honom snackar och springer omkring. Han är själv ett barn som har lite problem med koncentrationen men det funkar bättre när det är få barn i klassen. Där han ska börja har dom maxantal på 17st i dessa små klasserna så att det kommer vara en stor förändring.
Efter vi lämnat svaret så ska vi promenera hem igen, så det blir en ganska lång runda för mig men det klarar jag nog, får sällskap på vägen så då går det säkert lättare.
Nu ska jag äta och sen vila lite.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar