Vecka 19

Ja, inne i vecka 19 är vi nu.
I måndags om jag ska vara rätt på det egentligen, men då jag har haft lite annat att tänka på så har jag inte orkat blogga så mycket allmänt...

Enligt www.familjeliv.se så är det så här...
Kroppen: Nu börjar du komma halvvägs genom graviditeten. Det kan vara bra att reflektera över sin livssituation och det som ska komma. Tanken förändras från ”nu är jag gravid” till att ”nu väntar jag barn”.

Blodvärdet sjunker och barnet behöver mycket järn. Nästan alla gravida kvinnor behöver ta järntillskott. Blodtrycket kontrolleras regelbundet på barnmorskemottagningen. Det är vanligt att det sjunker lite, eller stannar på samma nivå som tidigare. Om blodtrycket går upp kan det vara ett tecken på havandeskapsförgiftning.

Livmodern växer allt mer och magen börjar få en rund form i profil. Vissa kvinnor kan känna av foglossning omkring den här tidpunkten. Det kan yttra sig som en diffus värk runt bäcken och neråt låren. Under senare delen av graviditeten kan man få problem med ryggen, man kan till viss del motverka det genom allsidig kroppsträning som dessutom gör att man får bättre kondition.

Bebisen: Små, ljusa hårstrån så kallade lanugohår täcker kroppen och till och med undersidan av fötterna. Det fina fjunet kan finnas kvar på vissa delar av kroppen efter födseln, t.ex på ovansidan av öronen. Ögonbrynen och ögonfransarna börjar markeras och på barnets fingertoppar finns helt unika fingeravtryck. Benen har nu kommit ifatt och är i rätt proportion till kroppen. Barnet ser ut som en färdig människa, i miniatyr.

Magen min har en rund form och jag känner av det där med foglossning, har gjort det ett tag nu. Har ont i nedre delen av ryggen samt höfterna och ner i låren. Är som en molnande värk man liksom inte blir av med. Detta försöker jag motverka genom att röra på mig, men har varit för sjuk för att simma men det ska jag hellst göra igen på måndag. Det är så skönt att göra det.
Då vi tittat in så mycket hos bebis nu så har vi verkligen sett att den är en människa i miniatyr. Har sett fingrar, tår och allt sån. Det ser så litet ut, men det är så fint.

Inte hört något från Lund ännu men det kan komma något när som hellst, dom kanske ringer och kanske skickar en tid på posten, jag vet inte. Men det beror nog lite på hur akut dom tycker att det är. Men det är så jobbigt att vänta. Vill ju att bebisen ska må bra där inne.
Aktiv är bebisen iaf, det känner jag ordentligt nu, som en liten större fisk som simmar omkring. Så mysigt när man känner det lilla livet där inne nu. En bekräftelse på att bebis fortfarande kämpar på och växer, känns viktigt nu.
Jag hade en dålig känsla innan måndagens ultraljud, var nervös och så, brukar inte vara det... Och så fick vi reda på allt det här... Hoppas iaf nu att allt kommer att gå bra. Blir många kontroller iaf så att bebis inte blir sämre, är det som det är nu så görs nog inget förrän bebis kommer ut. Vill inte det heller då alla risker ökar så fort man är där inne och petar och ska dom dränera bebisens njure måste dom först sticka i mig och sen in i bebisen... Snacka om risker...

Men allt detta försöker jag att inte tänka på om dagarna, vill inte gå och vara orolig, men det är man ju, fast jag tänker: "Det här kommer gå bra."