Samlar information

När jag inte orkar vänta på läkaren så väljer jag istället att läsa på om olika sjukdomar.
Här är några sjukdomar som kan passa mina symtom. Finns säkert fler som jag inte hittat än…

RA (Reumatiod Artrit)
Symtom
Inflammation - artrit - som ger smärta, stelhet, svullnad och värmeökning i leden. Typiskt är att stelheten främst känns på morgonen medan de andra symptomen ökar under dagen i takt med att man använder leden.

Allmän sjukdomskänsla och överdriven trötthet är andra symptom som är vanliga både före artriten först märks och i samband med den.

De små lederna drabbas först. Fingrarnas mellanleder, handens knogar samt lederna i framfoten är vanliga debutställen.

Armbågar och knän är med tidigt i förloppet.

Anemi är vanligt vid RA. Anemin orsakas oftast av den allmänna inflammationen i kroppen. Symptomen är trötthet, orkeslöshet och blek hud.

En vanlig nervpåverkan är karpaltunnelsyndrom.

Andra nervsymptom är nedsatt känsel, pirrningar i benen och svårigheter att röra armar och ben. Det beror på att nerverna, som är beroende av blodförsörjningen, inte får tillräckligt med näring från blodkärl som inflammerats.

Reumatiska noduli: Är små knutor som uppstår på ställen där huden utsätts för tryck eller ligger tätt emot skelettet. Oftast sitter knutorna på armbågen även om andra områden på kroppen också kan drabbas.
Knutorna är inte farliga, men de gör ont och även om de opereras bort så kommer de ofta tillbaka.
I ovanliga fall kan reumatiska noduli även uppstå i inre organ som till exempel hjärta och lungor, där de kan ställa till med stora problem som blir direkt livshotande.

Diagnos
RA är en diagnos som framför allt baseras på det patienten berättar och det läkaren finner vid undersökning av lederna. Symptomen är ofta så typiska att blodprov mest finns med som bekräftelse för det man redan gissat. Dessutom visar proverna ofta bara inflammation under sjukdomens aktiva faser. Däremellan är proverna för det mesta normala. Ett särskilt blodprov som kan styrka diagnosen är reumatoid faktor, RF.

Röntgen av lederna kan vara direkt vägledande för att ställa diagnosen. RA ger typiska förändringar på ledens brosk och även intilliggande skelett som ibland syns på röntgen.

Av 7 internationellt ställda kriterier krävs att man uppfyller 4 för att få diagnosen RA. De första fyra symptomen ska dessutom ha hållit i sig i mer än sex veckor för att vara giltiga. Här är kriterierna:
Morgonstelhet som varar i minst en timme.
Artrit i tre eller fler leder.
Artrit i händernas leder.
Symmetrisk artrit, det vill säga att bägge kroppshalvornas leder drabbas likadant.
Reumatiska noduli.
Positiv reumatoid faktor, RF.
Typiska röntgenförändringari handens skelett.

(http://www.reumatikerforbundet.org/start.asp?sida=3955)


Karpaltunnelsyndrom
Karpaltunneln kallas det utrymme mellan handledens skelett och huden, igenom vilket en av handens viktigaste nerver går. Om strukturerna runt tunneln svullnar upp så kläms nerven åt. Det leder till att handen domnar och ibland också gör ont. Det typiska är att domningarna kommer på natten eller efter att man använt handen mycket. I början kan man få normal känsel i handen igen genom att skaka på den, men efter ett tag kan domningarna bli mer långvariga och svåra att få bort.

(http://www.reumatikerforbundet.org/start.asp?sida=3907)


Artros
Symtom
Kommer ofta smygande. Ofta börjar artrosen i en led, men den kan också starta på flera ställen samtidigt. Artros medför stelhet i den sjuka leden, minskad rörlighet och smärta.
Smärtan uppträder först vid rörelse och belastning men när sjukdomen försämras uppkommer smärtan även i vila.
Musklerna försvagas redan tidigt i sjukdomen och kan till och med förtvina. De blir också mer uttröttbara.

Fingerledsartros är den vanligaste artrosformen. När fingrarnas ytterleder påverkas blir de knotiga, stela och ömma. Det kallas Heberdens knutor.

Tumbasen är en speciellt vanlig plats för artros. Det ger smärta när tummen används och senare kan felställningar utvecklas.

Det drabbade knäet smärtar vid belastning. Oftast gör det ont på insidan av knäet. Artrosen sitter för det mesta så att en snedbelastning uppstår och man kan bli hjul- eller kobent.

Den viktigaste orsaken till käkledsartros är överbelastning av leden genom till exempel tandgnissling. Artrosen ger smärta i käken, stelhet i käkmusklerna och det kan bli svårt att gapa. Det är vanligt att det hörs ett knastrande eller skrapande ljud från käkleden när den används.

Diagnos
Symtom och undersökning av lederna brukar räcka för att ställa diagnosen. Med röntgen kan man se typiska artrosförändringar, men fynden säger mycket lite om hur svåra besvären är.

Tidiga artrosförändringar kan ses vid artroskopi en operation då man med ett instrument tittar in i leden. Det är framför allt knä- och fotleden som undersöks på det sättet. Magnetkameraundersökning (MR) kan också visa tidiga artrosförändringar och kommer troligen användas ännu mer i framtiden.

(http://www.reumatikerforbundet.org/start.asp?sida=3899)


ME/CFS
Myalgic Encephalomyetitis/Chronic Fatigue Syndrome
Symtom
Symtomen är många och det finns inte 2 patienter med exakt lika symtom.

Diagnos
Diagnos ställs enligt vissa kriterier och dessa är:
1. Utmattning
Oförklarlig, ihållande eller ständigt återkommande utmattning, både fysiskt och psykiskt, som avsevärt nedsätter aktivitetsnivån.

2. Sjukdomskänsla/utmattning efter ansträngning
Det finns en onormal fysisk och mental uttröttbarhet, även efter minsta ansträngning. Snabb muskulär och kognitiv utmattning, tillsammans med en tendens att övriga symtom förvärras. Typiskt är en onormalt långsam återhämtningsperiod, oftast längre än 24 timmar.

3. Sömnstörningar
Den sjuke känner sig inte utvilad efter sömn. Störningar i antalet sömntimmar och störningar i dygnsrytmen.

4. Smärta
Smärta kan upplevas i muskler och/eller leder. Det förekommer ofta en signifikant huvudvärk av en ny typ, ett nytt mönster och en ny svårighetsgrad.

5. Neurologiska/Kognitiva manifestationer
Två eller fler av nedanstående måste uppfyllas:
Förvirring
Koncentrationssvårigheter
Försämrat korttidsminne
Desorientering
Svårigheter att bearbeta information
Tappar ord
Överkänslighet mot ljud och ljus

6. Minst ett symtom från två av följande kategorier:
A: Autonoma manifestationer
Yrsel när man reser sig (NMH)
Hjärtklappning när man reser sig (POTS)
Fördröjt lägesrelaterat lågt blodtryck
Svimningskänsla
Illamående
Matsmältningsbesvär
Urinträngningar och nervös blåsa
Hjärtklappning med eller utan rytmstörning
Andnöd efter ansträngning
Extrem blekhet

B: Neuroendokrina manifestationer
Onormal och dagligt fluktuerande kroppstemperatur
Perioder av svettning
Återkommande feberkänsla
Kalla fötter och händer
Intolerans mot hetta och kyla
Uttalad viktförändring
Symtomen blir svårare under stress

C: Immunologiska manifestationer
Ömma lymfkörtlar
Återkommande halsont
Återkommande influensaliknande symtom
Generell sjukdomskänsla
Ny överkänslighet mot mat, medicin och/eller kemikalier

7. Sjukdomen ska ha varat i mer än sex månader
Vanligtvis sker insjuknandet hastigt, men gradvist insjuknande förekommer. En preliminär diagnos kan sättas tidigare än sex månader. Tre månader är lämpligt för barn.

(http://www.rme.nu/sites/rme.nu/files/INFO-folderapril2010.pdf)