Jag har jobbat på ett behandlingshem för unga tjejer och killar med olika psykiska sjukdomar. Vissa hade svår ångest och självskadebeteende andra hade psykoser pga missbruk. De flesta var ”frivilligt” inlagda men då och då dök det upp någon som var inlagd med LPT. Det fanns inga skillnader hur dessa blev behandlade och vilka ansvar de hade på hemmet.
Nu var detta ett öppet hem där man kunde gå ut lite som man ville, iaf på gården, men bara man höll sig till de regler och tider som fanns i hemmet. Alla hade sina egna rum och visst kunde de få ”rumsarrest” om de hade misskött sig. Detta hände inte ofta utan det var andra konsekvenser som var vanligare, ingen tv, fick inte följa med på utflykter eller till affären.
Men det jag såg där på det hemmet är hur viktigt det är att bara få komma ut en liten sväng varje dag. Vi hade någon tjej som i perioder inte fick gå ut själv utan en personal var tvungen att vara med hela tiden. Hon och jag tog ibland en promenad eller bara gick till baksidan av huset till gräsmattan och satt tysta. Hon blev alltid lugnare efter en stund ute. Kvittade vilket väder det var så hade vi som regel att hon skulle ut minst 30 minuter varje dag, kanske inte sammanhållande tid, men iaf korta stunder.
Vi var inte så mycket personal där utan hade ofta mycket att göra, men vi fixade alltid tid så att ungdomarna skulle få komma ut, detta fast att de kanske var ”isolerade” från de andra.
Så att läsa om att ungdomar på de statliga särskilda hemmen är inlåsta så länge gör mig besviken. Att läkare säger att det är bra för ungdomarna är för mig obegripligt. Iaf om man låser in ungdomarna så länge som det står i artikeln. Att man vid olika typer av psykoser eller andra riktigt svåra tillstånd kan behöva låsa in den sjuke för att hindra han/hon för att skada sig eller andra är självklart, men det behövs också möjlighet att komma ut.
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7133165.ab
Det kan inte gagna någon behandling att bli inlåst så länge. Men man kan ju inte bara släppa ut ungdomarna fritt heller, det krävs ju personal och en lugn plats att vara på, men friskluft är så viktigt för det psykiska måendet.
Man kan ju bara tänka på sig själv. Hur mår man själv av att vara inne i flera dagar? Hur känns det när man varit inne en längre tid och sen får komma ut och andas frisk luft?
Jo, man mår bättre, man känner sig lugnare, piggare och det känns som man kan tänka bättre. Så är det även när man är psykiskt sjuk.
Man måste iaf få ha valet att få komma ut till lite friskluft. Valmöjlighet om vad man ska göra är så viktigt för självkänslan.
Hoppas att det blir bättre och dessa hem ändrar sin policy.
Kanske dags att ändra lagen så att ungdomarna får rätt till att komma ut.
LPT: http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3911&bet=1991:1128
2 kommentarer:
Underbar text, jag älskar den. Just nu är jag i valet om jag ska in på ett behandlingshem eller inte, så om du vill får du gärna dela med dig av dina erfarenheter kring det!
Delar gärna med mig av mina erfarenheter. Skriv gärna ner frågor om det så kan jag försöka berätta så bra jag kan i ett inlägg om det.
Lättare att ha frågor att gå efter.
Ska kolla in på din blogg lite senare och lämnar en kommentar även där om detta.
Skicka en kommentar