Att ha ett vuxet barn...

Ja, där är jag nu.

Med ett vuxet barn som inte går i skolan längre.

Helt plötsligt ska det skrivas kontrakt för boende, fixas med ekonomi och se till att allt funkar. Många förändringar och massor att göra kring detta.

Men först, han tog studenten. 

Ett stort steg i hans liv, men även mitt. 

Att ha varit mamma så länge är något jag har svårt att greppa om just nu. Men det är bara så det är.

Det har inte varit en dans på rosor.

Jag har lärt mig massor om mig själv på vägen.

Snacka om att få erfarenheter  jag aldrig förr trodde jag skulle få.

Men nu är jag där. 

Han är vuxen. 

Jag vet ibland själv inte hur man är vuxen och nu ska jag vara hjälp för honom i detta med. 

Wow! Hur gör man liksom. 

Men jag har en bra familj runt mig som hjälper både mig och honom. Det är så det måste vara tror jag. Ingen klarar vuxenlivet själv. Men att be om hjälp är svårt. 

Men detta fixar vi tillsammans.