Ja, nu har det här skitet pågått i tre månader, massor med människor i landet har dött av det.
Hatar att det är så här.
Jag misstänker själv att jag haft det då jag var riktigt sjuk i mitten av mars och sen hade problem med andningen i totalt sju veckor. Så tränade inte alls under den tiden. Har så smått kommit igång igen men tar det lugnt. Tar långa promenader med Shaggy och springer ibland, försöker alltså hålla igång. Har gått upp flera kilo i vikt men inget som stör. När livet kommer igång på riktigt igen så kommer det trilla av mig.
Jag började nytt jobb i mars och trivs skitbra med det. Det passar mig perfekt. Har massor med tid att ta hand om mig själv men lyckas ändå jobba så mycket att vi klarar oss fint. Dock varar detta jobb just nu bara till skolavslutningen, sen är jag utan. Hoppas dock att jag ska kunna komma tillbaka efter lovet om jag inte hittar annat, bättre jobb. Men jag blir arbetslös snart, inte bara jag utan det var flera som blev uppsagda, detta pga covid-19. Jag har betalat till a-kassa och jag har jobbat tillräckligt mycket så jag ska iallafall få det. Men jag är bara en i mängden som blir av med jobbet i krisen. Men jag ska kämpa vidare.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar