onsdag, januari 31, 2018

Tillbaka på jobbet lite

Ja, nu har jag börjat jobba lite igen.
Då jag har ett jobb som är lite svårt att jobba bara 2 timmar varje dag så är jag tillbaka längre dagar men mer ledighet mellan. Så jag jobbade kväll/natt i helgen.
Det var kul att vara tillbaka i bilen och träffa kunderna. Att känna sig behövd och att snacka lite med folk man inte känner, var lugnt på fredagen men på lördagen var det mer och göra så då gick tiden även riktigt snabbt. Helgkvällarna är det jag tycker är de roligaste passen så det passade perfekt att gå tillbaka då. Men jag ska jobba lite dagar nu ett tag då jag ska ha Ebba hemma i två veckor. Men sen ska hon vara hos sin pappa i två veckor och då kan jag jobba lite kvällar igen.
Jag får jobba så här för min handläggare på Försäkringskassan då det är en sån där arbetsplats då det är svårt att planera jobbet i korta pass, men det passar även mig bäst då jag kan planera att jobba dessa dagar och ha förberett med mat och allt det andra innan det är dags att jobba.
Så nu ser det ut så här i en månad och sen blir det nog 50% jag ska jobba och då blir det mer både helg och dagtid mer regelbundet. Ska försöka få till en rutin som passar här hemma så jag hinner med hushållet utan stress också där i mellan.

Här hemma har jag fixat lite så att jag inte ska ha så mycket saker framme, rensat undan dom där högarna som blir när man inte hinner och sorterat bort det som inte behöver finnas alls. Där finns en plan på mer som ska göras men det får ta sin tid.
Jag har gjort Ebbas rum mer åldersanpassat så att hon kan vara mer där och inte ta upp vardagsrummet lika mycket och får på så sätt mer ordning där inne. Det är skönt och jag tror det funkar bra. Ebba gillar sitt skrivbord och sin nya stora matta iaf. Hon sorterar även själv bort leksaker hon kommer på att hon aldrig använder längre så det är kul. Ska se om jag kan sälja lite av det då jag är säker på att de nya kusinerna får en massa nya såna saker.

Så jag tror jag har använt min sjukskrivning på ett bra sätt, vilat en massa samt ordnat så att jag får lättare att sköta hemmet och därmed inte behöver lägga lika mycket tid på hushållsarbetet.

Jag har även börjat göra mer saker som jag tycker är kul. Tagit tag i mitt ritande igen och där behöver jag verkligen öva igen för att komma ikapp där jag var för 20 år sedan, men det kommer. Jag ritar utan krav mer än att det ska vara kul och jag är nöjd som det ser ut. Sen fortsätter jag att läsa men då jag ritar lite så blir det inte alltid lika mycket som i början av min sjukskrivning.

söndag, januari 21, 2018

Kalasat i helgen

Förra veckan bakade jag maränger och kanelbullar.
Det var kul att göra sånt denna gången det var dags för kalas. Kände inte mycket stress inför bakandet, men var lite nervös då jag inte gjort veganska maränger som blivit bra förr. Men denna gång lyckade jag med flera omgångar så vi fick så det räckte.
Fredrik fyllde ju 15 år förra veckan så igår var det dags att fira honom. Ett kalas med lite begränsat med gäster då varken jag eller lägenheten klarar för mycket. Måste dra ner kraven en del. Så det var närmsta familjen som var bjudna, alltså de vi umgås med mer än på alla kalas som blir när familjen är så stor som vår.
Fredrik hade haft en ganska tydlig önskan om vad han ville bjuda på så det var bara för mig att fixa detta. Flera köpta småkakor och sen som vanligt ville han att mormor skulle baka hans favoriter, drömmarna. Jag gjorde marängbakelser istället för tårta och dom blev riktigt goda. Fredrik skulle nog kunnat leva på dessa om han fick. Ebba bakade chokladbollar nästan helt själv, jag fixade degen till henne så rullade hon alla bollarna. Det dracks läsk, kaffe och te som vanligt.
Att sitta och snacka med familjen och ha kul tillsammans medan barnen leker är något jag gillar. Tyvärr har jag inte ork så ofta för såna saker, men gårdagen var riktigt bra.
Fredrik var nöjd han med hela dagen.

Idag har vi varit lite trötta och mest bara kopplat av.
Köpte även mat på Max för jag inte orkade laga något.
Har varit en myshelg på riktigt.

Har inte berättat att jag ska börja jobba på 25% nästa vecka. Känns bra att vara igång samtidigt som det är skönt att det inte är för mycket. Bra att smyga igång lite och öka när jag känner att jag är redo för det.

måndag, januari 15, 2018

Att vänta på FK

Som många andra har jag fått vänta på Försäkringskassan på besked om hur det blir med sjukskrivningar.
Kan säga att jag varit nervös sedan jag blev sjukskriven för mitt utmattningssyndrom i november att det inte skulle bli så bra med just FK.
Men i slutet av förra veckan så fick jag besked om att det inte bara var godkänt utan att jag skulle få de första pengarna redan idag. En stor sten som släppte och jag vet att jag nu kommer att klara mig ekonomiskt iaf. Jag är ju så sakta på gång och ska börja jobba igen, troligtvis redan nästa vecka, men bara 25%. Och då kommer ju ekonomin igång lite smått med vanlig lön.
Innan beskedet vet man ju inte hur det går och det tar ju en månad minst att få besked från FK när det gäller sånt här. Tur jag hade lite pengar sparade så jag var aldrig helt utan, men ändå. Man vill ju ha råd till hyran när det är dags att betala detta och det hade inte funkat utan pengar från FK.
Så nu känner jag att jag kan koppla av ännu mer. Att ha en stress över ekonomin är det värsta som finns. Jag har haft det i så många år innan och nu när jag kunnat jobba så har jag ju kommit ikapp en massa, men det är så skönt att det liksom löste sig nu också. Visst det är inte så mycket men det går runt.
Bara att stoppa in pengarna på sparkontot så det inte råkar springa iväg på något och finns där när dom verkligen behövs istället.

onsdag, januari 10, 2018

15 år

Att för 15 år sedan få reda på att jag skulle bli igångsatt den 11 januari var skrämmande. Jag visste ju att jag skulle bli mamma, och jag hade passerat uträknat datum. Men ändå så var det skrämmande.
Jag var ung och visste inte vad jag hade gett mig in i.
Vilket äventyr.
Men att först bli igångsatt, jag slapp iaf kejsarsnitt, så akut var det inte.
När jag la mig den kvällen för 15 år sedan kunde jag inte somna.
Så många tankar som snurrade.
Det praktiska... Skulle det göra ont, skulle det ta lång tid och vad för barnmorska skulle jag träffa?
Men sen då??
Skulle jag fixa att ta hand om ett barn?
Hur skulle det funka med amningen?
Hur håller man ens i ett barn? Jo, detta visste jag ju, men bara andras och korta stunder, nu var det dags att sitta där med ett eget.
Hade jag allt jag behövde???

Jag var 22 år och hade inget jobb. Nej, bebisen var inte planerad, men inte mindre älskad av mig för det. Jag längtade verkligen till att få träffa denna bebis. Jag visste att jag skulle göra allt för detta barn.

Vilken natt jag hade framför mig, nästan så all oro och tankar gjorde att jag slapp bli igångsatt. Fick de kraftigaste värkar jag hade haft, men inte så att jag kände att jag behövde åka in.

Jag hade packat en väska med lite kläder till mig och bebisen, hade köpt gröna och blå kläder. Jag tyckte att det skulle passa på min bebis. Jag hade namn bestämt om det skulle bli en pojke, jag var inte lika säker på flicknamn. Jag hade min journal och allt tillgängligt. Jag hade bestämt mig för att jag skulle ta den smärtlindring som jag blev erbjuden eller lyckades hinna få om det gjorde ont.
Allt var liksom förberett.
Utom JAG!

Jag var inte redo, hade aldrig egentligen drömt om att skaffa barn och ha familj på det viset, jag visste inte om jag var mogen nog för det. Men ändå så visste jag att jag älskade den som fanns i min mage, jag visste att jag skulle göra allt för att det skulle gå bra.

Dagen efter gick det som det var planerat, Fredrik kom ut efter en dags kämpande, han var en envis bebis. Han hamnade på neonatalavdelningen då han var så liten, det blev en massa prover och matning och allt det där.
Han mådde bra och jag mådde bra.
Jag satt i timmar med honom i famnen och bara njöt av hans sällskap. Det var han och jag mot världen, så kändes det iaf.

Ibland känns det så fortfarande.
Denna kille har gett mig så mycket.
I flera år var det bara han och jag i stort sett.
Den kärlek som finns för ett barn är obeskrivlig.

Han blir iaf 15 år imorgon.
Jag kan inte fatta att jag faktiskt varit mamma så länge.
Jag är så stolt över honom.
Han är den viktigaste killen i mitt liv.
Han är en underbar storebror.

Nu blir han som man säger staffmyndig och mitt ansvar början avta lite, han måste ta eget enligt ansvar om vad han hittar på. Det kommer gå bra, jag tror jag lyckats bra med honom. Han är en snäll kille som inte vill något illa. Han börjar bli vuxen.

Jag älskar dig Fredrik!

/Mamma

tisdag, januari 09, 2018

Lämna tillbaka

Denna veckans stora grej, eller årets stora grej är att jag lämnar tillbaka hjälpmedel.
Igår lämnade jag in min manuella rullstol till kommunen och det var otroligt skönt. Idag kommer dom och hämtar min mini crosser, den lilla elmoppen jag haft tillgång till. Jag använde bägge dessa väldigt mycket när jag var som sämst, men nu har jag inte använt dom alls på två år. Dags att dom får gå vidare till andra.
Detta är ett stort steg för mig då jag vet att jag kan lägga min EDS bakom mig, jag är nästan helt bra och kan klara mig helt utan hjälpmedel.
Detta är en enorm känsla av frihet.
Hjälpmedel är jättebra för dom som behöver det, men när man inte behöver det längre så är det verkligen skönt att kunna lämna det ifrån sig.
Hade någon sagt till mig när jag var mitt i kampen om att få dessa att det skulle vara bara tillfälligt så hade jag inte trott på dom, men nu är jag där.
Jag går, jag cyklar och jag åker buss, bil och allt annat som alla andra gör.

Det är så jävla skönt!!

måndag, januari 08, 2018

Dagarna flyter på

Nu när jag går hemma så börjar dagarna flyta ihop lite. Det är måndag men ändå så är det ingen skillnad från en söndag... Jag är inte riktigt bra på det, men jag vet att jag ska försöka börja jobba lite igen snart. Så jag hoppas att lite rutin kommer tillbaka snart, blir säkert bättre bara barnen börjar skolan igen. 
Lov har alltid varit lite jobbiga för mig, det där med att inte ha fasta tider att passa och matrutiner som funkar felfritt, är barnen lediga och sover länge så blir det ju lite tokigt. Även med att jag inte riktigt kommer igång och kan liksom sega bort hela dagen. 
Visst det är bra att jag kan vila, men detta är lite för mycket. Jag behöver något som håller igång mig. Så när skolan börjar på torsdag så ska jag få tillbaka lite rutiner. Det tar ofta två till tre veckor annars för mig att börja komma igång hemma när barnen är lediga och jullovet är ju bara tre veckor långt. 
Jag fattar inte riktigt varför jag har så svårt att motivera mig själv till att komma igång och göra saker. Visst får jag saker gjort men inte så mycket som jag anser att jag egentligen orkar och kan. 
Vet att detta troligen har med min ad/hd att göra, den är ju inte direkt känd för att vara av den överaktiva typen... Men kommer jag igång har jag däremot svårt att avbryta det jag gör. Detta är en förklaring till att jag inte startar stora projekt längre, då jag mår inte bra av att avbryta dom, är det stora projekt så måste jag dela i många delmål. Som nu när jag vet att jag ska försöka rensa ut här hemma, jag får ta en möbel i taget eller en låda i taget i förrådet, och när det är klart så kan jag titta på nästa. Men jag har ändå svårt att få in de där trista vardagssysslorna i detta. Jag har verkligen svårt att göra dessa. Vet att dom inte tar lång tid, men att motivera sig till att göra en halvtimmes syssla kan ta tid. Men jag kämpar med detta, har jobbat med just detta i flera år och det blir bara värre om jag sätter upp ett schema med att saker ska göras vissa dagar. Med schema så blir jag stressad om jag av någon anledning inte skulle hinna den ena dagen för man är iväg eller liknande. 
Är det någon som har ett knep som kan funka så får ni gärna tipsa mig. Jag vet att jag mår bättre när jag väl gjort sakerna, men den vetskapen hjälper liksom inte.

fredag, januari 05, 2018

Julen utstädad

Här hemma har vi haft en lugn vecka och valde nu att städa ut julen.
Inte för att vi hade haft fram så mycket saker så det gick ganska snabbt att plocka ner, granen nere och tillbehören till pepparkakshusen är nerpackade och instoppade i förrådet nu. Brukar få upp julen tidigt för att sedan städa ut den under trettonhelgen, detta för att få njuta av den länge men ändå slippa den när Fredrik fyller år.
Så nu ska det planeras ett kalas av någon form till den där sonen som tydligen blir 15 år nästa vecka.
Men i allt stök som blir när det är sånt här försöker jag ändå att ta det lugnt, pausar och läser mycket böcker. Sen jag blev sjukskriven har jag nog läst ca 7 böcker, minns inte så noga. Men jag älskar att läsa så det är ett naturligt sätt att koppla av.
Försöker även få in lite yoga för att kroppen ska röra på sig lite lugnt men ändå bli starkare, men jag har lite platsbrist, speciellt under julen så nu när den är borta blir det nog lättare.
Men jag håller på att rensa ut bland alla mina saker så jag inte har så mycket framme utan liksom får mer "luft" i lägenheten. Städar in Ebbas saker på hennes rum samtidigt som vi rensar ut som hon inte leker med. Blir liksom lättare för henne att städa själv och hålla ordning där inne mellan varven. Bättre om hon kan leka där inne istället för att ha saker lite här och lite där.
Ska även slå ihop våra pyssel så allt är på samma plats. Just nu har Ebba lite där och mitt är på ett ställe och det blir liksom rörigt då. Kan vi ha allt samlat så kan ju Ebba använda även mitt då jag inte använder det så ofta. Eller vi kan iaf pyssla lite mer tillsammans istället, det är ju roligare.
Dessutom ska jag rensa i mina skåp då jag vet att det finns saker där som inte använts på flera år, då behöver det liksom inte ligga kvar. Längtar efter att få ordning och reda bland sakerna så jag själv kan få ett lugn.

Så lite i taget ska nog detta året kunna bli det bästa på länge där jag bara kan njuta av allt bra som hände förra året med nytt jobb och kärlek. Ju bättre jag själv mår ju lättare blir det att ta hand om allt det andra.

tisdag, januari 02, 2018

Nytt år!

När detta nya året började så låg jag sjuk i ett virus som hade dagarna innan gett mig feber som pendlade mellan 38,5 - 40 grader. Detta var inte alls kul och jag låg helt utslagen under mellandagarna. Den 29e hade jag börjat få ont i magen på högra sidan och dagen efter så var det värre så jag ringde 1177 och fick rådet att åka in till akuten. 
Jag åkte in, blev ganska högt prioriterad då min puls var hög, väldigt hög. Så jag väntade inte så länge innan läkaren kom och tittade på mig. Det var inte blindtarmen, så skönt. Nästa läkare var en gynläkare och hon konstaterade att jag var frisk i alla kvinnliga delar som jag har, skönt även det. 
Väntade på en massa provsvar sedan. Fick veta att det såg lite skumt ut men att det var ett misstänkt virus, möjligen att jag fick ont i mina lymfkörtlar i magen. Åkte hem med order att komma tillbaka om det blev värre. Det blev det inte. 
Redan på nyårsafton mådde jag bättre och kunde kolla på raketer, på avstånd hos min kärlek. 
Starten på året blev alltså väldigt lugn. 
Fick hem barnen, Fredrik hade bara varit iväg över natten, men Ebba hade varit iväg en vecka. Så härligt att få kramas med henne igen. Och hon bubblade av saker hon var tvungen att berätta för mig. Bara att ligga och lyssna på henne är mysigt.

Idag har jag lyckats betala mina räkningar, måste ju hinna ikapp det nya året. Jag har diskat lite, en maskin tvätt är igång och jag ska börja plocka undan julen. 

Så livet rullar på här hemma nu och vi ser fram emot detta nya år och dess utmaningar. Det kommer bli kanon detta.