Jag vet att jag varit helt värdelös på att skriva här, men jag har helt enkelt haft annat för mig :p
Livet kommer lite emellan just nu. Jag har inte alls känslan eller behovet för att skriva här...
Det jag kan berätta är att jag fått avslag på min sjukersättning, så där lagom kul att få veta det innan jul. Men det ska överklagas igen, ska ta tag i det redan på måndag.
Jag är fortfarande vegan, iaf matmässigt. Jag försöker så gott det går även i övrigt hemma men känner att det är för jobbigt att vara helt 100% i samhället. Jag försöker dock hitta alternativ först, men sen får jag anpassa mig efter vad som finns. Men jag äter inget animaliskt, då väljer jag bort de saker som innehåller animaliska produkter.
Julen är firad och klar nu.
Julgran och julmat har det varit i överflöd. Så jag känner mig helt klar med det redan nu. Blir nog att packa ner allt utom granen medan barnen är iväg nästa gång hos pappa. Granen ska dom få hjälpa med att plundra.
Jag är i dejtingstadiet i en ny relation. Så håll tummarna för mig ;)
Annars så är det nog ganska lugnt här hemma. Det liksom rullar på.
Ebba ska få glasögon, Fredriks syn har blivit bättre men han får behålla glasögonen.
Barnen växer så det knakar :)
söndag, december 27, 2015
söndag, november 22, 2015
Snö
Första snön har kommit så den testade vi naturligtvis. Eller Ebba iaf, men det var för lite och för blöt. Så det var inte så kul, men en snöängel blev gjord samt att hon tränade lite på att kasta snöboll.
Även jag var ute, men jag tyckte inte det var lika kul som Ebba.
Har i helgen även färgat håret lite så det var jag ju tvungen att ta bild på.
Även jag var ute, men jag tyckte inte det var lika kul som Ebba.
Har i helgen även färgat håret lite så det var jag ju tvungen att ta bild på.
onsdag, november 11, 2015
Yttrande
Dags att berätta hur det går i min kamp om sjukersättning. Allt går ganska långsamt så inläggen kommer inte så ofta om detta.
Förra veckan fick jag en frågan om jag ville skriva ett yttrande på FKs svar på min överklagan till Kammarrätten. Idag skrev jag den och skickade in. Ingen lång skrivelse utan bara ett förtydligande på min situation, värk och sjukdom och visade var i intygen detta hittas lättast. Det står ju i alla och att det finns med under flera år, så pekade jag ändå på några få platser där det är så tydlig.
Nu är det bara att vänta och se igen. Hoppas på att få ett positivt besked innan jul.
Jag vågar dock inte hoppas på allt för mycket utan kommer, som varje gång innan, kolla upp hur jag kan fortsätta min kamp om det inte går som jag behöver.
Jag längtar efter att få vara sjuk ifred och ta hand om mig själv så jag kan må så bra jag bara kan. Att få ett inre lugn vore helt underbart.
Så var nu snälla och håll tummarna för mig.
Förra veckan fick jag en frågan om jag ville skriva ett yttrande på FKs svar på min överklagan till Kammarrätten. Idag skrev jag den och skickade in. Ingen lång skrivelse utan bara ett förtydligande på min situation, värk och sjukdom och visade var i intygen detta hittas lättast. Det står ju i alla och att det finns med under flera år, så pekade jag ändå på några få platser där det är så tydlig.
Nu är det bara att vänta och se igen. Hoppas på att få ett positivt besked innan jul.
Jag vågar dock inte hoppas på allt för mycket utan kommer, som varje gång innan, kolla upp hur jag kan fortsätta min kamp om det inte går som jag behöver.
Jag längtar efter att få vara sjuk ifred och ta hand om mig själv så jag kan må så bra jag bara kan. Att få ett inre lugn vore helt underbart.
Så var nu snälla och håll tummarna för mig.
måndag, oktober 19, 2015
Vegetarianbarn
Ebba har den sista tiden ställt flera frågor om kött. Sånt som var det kommer ifrån och vad som händer med det. Jag har svarat så ärligt jag kan utan att visa läskiga bilder, men jag har fått berätta att djuren dödas.
Detta var något som Ebba inte trodde.
Hon verkade tro att djuren gjorde köttet, inte att dom ÄR köttet.
Så när hon hade förstått hur det låg till så ville hon inte längre äta kött.
I fredags så berättade hon på förskolan att hon inte längre åt kött och det var inga problem. Köket ordnar så hon får det vegetariska alternativet. Skönt att det var så enkelt för henne.
Hon verkar vara fast besluten på detta och berättar för Fredrik att djuren faktiskt dör om man äter kött. Vet inte hur hon gör på förskolan men det verkar inte vara så att hon säger något där om det. Får se hur det blir i framtiden. Ebba är iaf glad för att inte vara med att döda djuren.
För min del så får jag vara mer noga att se till att hon får i sig protein, b12, d-vitamin och järn i maten och i ersättning som vitamintillskott om det behövs.
Men det är inte så svårt att få i henne mat då hon gillar det mesta jag lagar.
Nu får man bara se hur det blir i framtiden, om hon väljer att fortsätta vara vegetarian eller om hon går tillbaka till kött sen i framtiden.
Jag la till lite länkar i sidan som ni gärna får kika på.
Dessa sidor har hjälpt mig ganska mycket när det gäller vad som innehåller vad, eller vad jag ska ha för att byta ut mjölk- äggprodukter.
söndag, oktober 11, 2015
Snart 2 månader
Nu har jag snart varit vegan i 2 månader.
Det har hänt en hel del denna tiden.
Jag har börjat tycka det är kul att laga mat. Av någon anledning kändes det som att jag alltid lagade samma mat förr, men nu testar jag nya recept hela tiden, det finns så mycket att undersöka.
Har lärt mig äta oliver, har aldrig tyckt om det förr men nu tycker jag på något sätt att det är gott. Även svamp har jag lärt mig äta, inte burkvarianten utan det ska vara färskt, inte så att jag tycker om det men det går att äta.
Jag känner mig oftast mycket piggare och har mer energi i huvudet, som om jag sover bättre.
Kan även säga att kroppen orkar lite mer än innan. Inte mycket mer, men jag är märkbart bättre och det är jag så glad för. Har fortfarande inte behövt ta värktabletter för värken utan bara behövt ta Alvedon för huvudvärk/feber som vanligt folk. Detta betyder inte att jag är smärtfri, absolut inte, men jag kan hantera den vardagliga smärtan jag har på ett helt annat sätt just nu. Men tröttheten slår fortfarande till när jag gjort mer än vanligt, så pass att jag fortfarande kan somna sittande i soffan.
Det enda jag kan se som negativt är att min mage inte riktigt verkar hitta balansen så den är lite bråkig ibland, men jag tror att det kan bero på att jag ändra min diet så plötsligt. Men det beror säkert på att jag äter en hel del bönor och sånt som påverkar magen mycket, så det blir nog bra till slut.
Jag har börjat gå upp i vikt nu, så jag väger lite mer nu än jag gjorde för 2 månader sedan. Alltså får jag i mig det jag behöver och troligtvis lite till. Men då jag orkar röra mig mer nu så kanske jag kan lyckas använda all extra energi jag får också. Så det jämnar ut sig i längden.
Måste även berätta att barnen oftast väljer att äta veganskt hemma. I skolan äter dom som alla andra om dom inte väljer det veganska alternativet, men sen hos sin pappa äter dom också vanligt. Men dom har mer än halverat sitt intag av kött/mjölk/ägg. Så även barnen gör skillnad på klimatet om än inte fullt ut ännu, men det är deras val.
Det enda jag kan göra är att berätta för dom hur det ser ut i våra hav och hur mycket av vår landyta som är täckt av det som tillhör våra matdjur. Ebba är lite liten för att förstå detta men Fredrik tycker det är viktigt att tänka sig för.
Något jag har bestämt mig för att jag ska tillaga så lite kött som möjligt här hemma, Fredrik kan laga resten om han vill ha. Han kan faktiskt laga mat så han får hjälpa till med det. Han har ju börjat med hemkunskap i skolan med så klarar han det där så klarar han det hemma.
Det har hänt en hel del denna tiden.
Jag har börjat tycka det är kul att laga mat. Av någon anledning kändes det som att jag alltid lagade samma mat förr, men nu testar jag nya recept hela tiden, det finns så mycket att undersöka.
Har lärt mig äta oliver, har aldrig tyckt om det förr men nu tycker jag på något sätt att det är gott. Även svamp har jag lärt mig äta, inte burkvarianten utan det ska vara färskt, inte så att jag tycker om det men det går att äta.
Jag känner mig oftast mycket piggare och har mer energi i huvudet, som om jag sover bättre.
Kan även säga att kroppen orkar lite mer än innan. Inte mycket mer, men jag är märkbart bättre och det är jag så glad för. Har fortfarande inte behövt ta värktabletter för värken utan bara behövt ta Alvedon för huvudvärk/feber som vanligt folk. Detta betyder inte att jag är smärtfri, absolut inte, men jag kan hantera den vardagliga smärtan jag har på ett helt annat sätt just nu. Men tröttheten slår fortfarande till när jag gjort mer än vanligt, så pass att jag fortfarande kan somna sittande i soffan.
Det enda jag kan se som negativt är att min mage inte riktigt verkar hitta balansen så den är lite bråkig ibland, men jag tror att det kan bero på att jag ändra min diet så plötsligt. Men det beror säkert på att jag äter en hel del bönor och sånt som påverkar magen mycket, så det blir nog bra till slut.
Jag har börjat gå upp i vikt nu, så jag väger lite mer nu än jag gjorde för 2 månader sedan. Alltså får jag i mig det jag behöver och troligtvis lite till. Men då jag orkar röra mig mer nu så kanske jag kan lyckas använda all extra energi jag får också. Så det jämnar ut sig i längden.
Måste även berätta att barnen oftast väljer att äta veganskt hemma. I skolan äter dom som alla andra om dom inte väljer det veganska alternativet, men sen hos sin pappa äter dom också vanligt. Men dom har mer än halverat sitt intag av kött/mjölk/ägg. Så även barnen gör skillnad på klimatet om än inte fullt ut ännu, men det är deras val.
Det enda jag kan göra är att berätta för dom hur det ser ut i våra hav och hur mycket av vår landyta som är täckt av det som tillhör våra matdjur. Ebba är lite liten för att förstå detta men Fredrik tycker det är viktigt att tänka sig för.
Något jag har bestämt mig för att jag ska tillaga så lite kött som möjligt här hemma, Fredrik kan laga resten om han vill ha. Han kan faktiskt laga mat så han får hjälpa till med det. Han har ju börjat med hemkunskap i skolan med så klarar han det där så klarar han det hemma.
söndag, september 27, 2015
Min helg utan barnen
Denna helgen var det faktiskt skönt att få vara barnledig. Men så är det när man är sjuk. Har sedan min 35-årsdag bara blivit sämre och sämre. Förkyld, feber, ont i halsen och hosta. Men denna helgen var det vila som gällde.
Jag har bara lämnat soffan när jag skulle laga mat. Och det blev på lite udda tider men det kvittar ju när man bara sova någon timme i taget och resten av tiden kollar på tv.
I fredags gjorde jag en stor gryta löksoppa som jag trodde skulle räcka hela helgen men den tog slut vid lunch på lördagen. Så jäkla god var den. Ett recept jag kommer använda fler gånger om jag är sjuk. Hade ett recept i en bok som grund men som jag ändrade ganska mycket i efter min egna smak.
Då löksoppan tog slut var jag tvungen att laga något annat på lördagen.
2 potatis, 2 morötter, en palsternacka, en rödbeta, en paprika, en stor bit purjolök och en stor näve färsk spenat. Detta stekt i 2 tsk sambal olek och 2 vitlöksklyftor i olja. När det var klart skvätte jag lite kinesisk soya över och ringlade vegansk majonnäs på.
Så jäkla gott och det är gjort på sånt jag alltid har i kylskåpet. Perfekt när man inte vet vad man ska hitta på. Hade kunnat leva på sånt här. Får nog göra något liknande till lunch idag.
Idag kommer barnen hem men jag vet inte riktigt när eller om dom ska äta middag här. Men ska dom det får jag slänga ihop något. Har tänkt jag ska handla innan dom kommer så jag har deras önskemål hemma.
fredag, september 25, 2015
Produkter som finns
Jag tänkte jag skulle tipsa om vilka produkter man kan hitta i butikerna om man vill hoppa över köttet eller gå helt vegan som jag.
Det finns nämligen massor av saker som man kan använda i stället och på så sätt äta nästan som innan. Jag tycker dessutom att jag har FLER maträtter att välja bland.
Istället för mjölk använder jag havredryck i det mesta. Och då är det Oatly som gäller.
Tycker detta är godast. Dom har ju mer än bara mjölk, kommer nya saker lite då och då. Finns även andra märken som är gjort av soja, mandel eller ris.
Av glass tycker jag att Oatly är bäst, men det finns många som gillar Tufoline eller andra märken som finns. Dyker även fler och fler sorter som är gjorda på kokos istället. Så det är bara att välja sin favorit.
Istället för korv och lite annat så finns Astrid & Aporna. Deras korv är toppen!
Jag har inte testat allt det andra än men vet att många använder deras ost på pizza. Bara att smaka sig fram. Allt är inte Veganskt men det räcker för mig.
Sen har vi Hälsans kök. Deras sojafärs är mumsig, så pass att barnen vill ha den istället för vanlig köttfärs. Har testat den i både köttfärssås och Tacos. Lika gott i båda. Sen har dom även lite annat som jag inte heller har testat än, men kommer till det sen längre fram. Allt är inte Veganskt men det kommer mer och mer.
Men är Quorn finns. Jag har ätit detta förut men det mesta är inte Veganskt men dom har nu hittat fram några produkter som inte har ägg i sig. Så även här händer det saker.
Detta är det som finns att hitta i de flesta butiker men sen finns även andra saker som är lite svårare att hitta och som ofta är lite dyrare, men enligt de som testat så ska det vara värt det. En av de nyare sakerna är Oumph! Detta ska tydligen kunna ersätta kött utan att man får annan konsistens eller smak... Fråga mig inte hur då jag ännu inte smakat.
Det enda jag kan säga om allt detta är att det är helt rätt tid att äta vegetariskt eller veganskt.
Bara att titta runt och se vad ni hittar som kan vara värt att testa.
Det finns nämligen massor av saker som man kan använda i stället och på så sätt äta nästan som innan. Jag tycker dessutom att jag har FLER maträtter att välja bland.
Istället för mjölk använder jag havredryck i det mesta. Och då är det Oatly som gäller.
Tycker detta är godast. Dom har ju mer än bara mjölk, kommer nya saker lite då och då. Finns även andra märken som är gjort av soja, mandel eller ris.
Av glass tycker jag att Oatly är bäst, men det finns många som gillar Tufoline eller andra märken som finns. Dyker även fler och fler sorter som är gjorda på kokos istället. Så det är bara att välja sin favorit.
Istället för korv och lite annat så finns Astrid & Aporna. Deras korv är toppen!
Jag har inte testat allt det andra än men vet att många använder deras ost på pizza. Bara att smaka sig fram. Allt är inte Veganskt men det räcker för mig.
Sen har vi Hälsans kök. Deras sojafärs är mumsig, så pass att barnen vill ha den istället för vanlig köttfärs. Har testat den i både köttfärssås och Tacos. Lika gott i båda. Sen har dom även lite annat som jag inte heller har testat än, men kommer till det sen längre fram. Allt är inte Veganskt men det kommer mer och mer.
Men är Quorn finns. Jag har ätit detta förut men det mesta är inte Veganskt men dom har nu hittat fram några produkter som inte har ägg i sig. Så även här händer det saker.
Detta är det som finns att hitta i de flesta butiker men sen finns även andra saker som är lite svårare att hitta och som ofta är lite dyrare, men enligt de som testat så ska det vara värt det. En av de nyare sakerna är Oumph! Detta ska tydligen kunna ersätta kött utan att man får annan konsistens eller smak... Fråga mig inte hur då jag ännu inte smakat.
Det enda jag kan säga om allt detta är att det är helt rätt tid att äta vegetariskt eller veganskt.
Bara att titta runt och se vad ni hittar som kan vara värt att testa.
torsdag, september 24, 2015
Falafel
400 g kikärtor (en burk)
1 liten gul lök
2 vitlöksklyftor
2 tsk spiskummin
1 tsk koriander
2 msk maizena majsstärkelse
Salt och vitpeppar
Olivolja till stekning
Ev. grahamsmjöl, mannagryn eller sesamfrö till panering.
Mixa kikärtor, lök och kryddor till en smet. Mixa inte för länge, den ska inte vara helt slät. Smaka av med salt och peppar.
Om det behövs kan vatten tillsättas.
Forma till bollar, panera (valfritt) och stek på medelhög värme.
Anledningen till att mina inte är bollar på bilden är för att min mixer inte orkar köra smeten när den är för tjock så jag fick tillsätta vatten så den blev lite rinnig. Men det blev goda små plättar av det istället. Smaken var perfekt iaf.
Har hittat detta recept någonstans på internet så det är inte heller mitt. Går att variera ganska lätt om man vill ha gröna ärtor och/eller kokta morötter i också.
Indisk linsgryta
Jag har ju lovat att jag ska lägga upp lite recept på min mat jag gör. Så jag börjar med en av mina favoriter.
1 gul lök
2 morötter
2 vitlöksklyftor
2 msk rapsolja
1 msk riven ingefära
1 tsk koriander
1/2 tsk spiskummin
1 krm kanel
4 dl röda linser
400 g krossad tomat
400 ml kokosmjölk
1 grönsaksbuljong tärning
2 dl vatten
Salt
Lime
Skala och hacka lök morötter och vitlök, fräs i oljan.
Blanda ner kryddorna.
Häll i linserna och blanda sedan ner allt annat.
Koka under lock i 25-30 minuter. Kan behövas tillsättas extra vatten beroende på vilka linser man har.
Smaka av med salt och pressad lime.
Servera med ris och naanbröd.
Tror jag hittade receptet på Ica från början så det är inte mitt eget.
Det som oroat mig
Jag sa i början att jag var orolig för att jag skulle gå ner för mycket i vikt av att vara vegan. I början gick jag också ner 3 kg.
Då började jag fundera på hur jag skulle lösa detta och ökade fettet lite. Kan säga att jag kan dra ner på det igen.
Jag har nämligen ökat ganska bra i vikt, så mycket att jag är på +1kg från startvikten.
Inte för att det är mycket ändå så behöver jag inte tänka på vikten längre. Bara äta som jag vill.
Jag var ju även och gjorde lite blodprov förra veckan. Jag har fått svar på detta och det enda som var lågt var järnet. Allt annat såg mycket bra ut. Så jag är ganska säker på att jag får i mig det jag behöver.
Järnet har jag alltid haft lågt.
Jag tar nu D-vitamin som extra, men det borde egentligen alla göra.
Men ska köpa lite järntillskott också så jag kan fylla på med det också. Det stora problemet är att jag blir så dålig i magen av järntabletter. Men jag ska leta upp något.
Sen ska jag in om ca 2 månader och kolla detta igen så jag har lyckats öka det.
Fortsätter att äta så här god mat så länge.
Finns fortfarande inget jag saknar av det jag åt förr. Tycker jag äter godare mat nu, även mer varierat.
Nu ska jag bara lyckas bli av med den där förkylningen som har attackerat oss här hemma...
måndag, september 21, 2015
Mår bra
Jag mår bra och känner mig starkare sedan jag gick över till vegankost. Är så glad att jag gjorde det.
Jag var i veckan och tog blodprovet för att se hur jag ligger till med mina blodvärden så jag vet att jag får i mig av allt, men jag har inte fått svar ännu. Jag fick kalcium och D-vitamin på recept direkt utan tvekan för det lider folk i allmänhet brist på så det tyckte läkaren jag kunde ta ändå.
Annars har jag upptäckt att jag har inte behövt ta mina värktabletter på hela september. Jag har ont ändå, men jag liksom återhämtar mig lite snabbare så det räcker att jag vilar en stund så orkar jag lite till. På kvällen försvinner den värsta kvällsvärken fortare så jag kan somna snabbare och därmed även sover bättre. Visst stannar jag uppe ändå ibland men det är av helt andra anledningar.
Jag trodde aldrig att jag skulle märka sån här skillnad genom att ta bort allt animaliskt från min kost. Jag äter i stort sett ingen gluten heller längre, även om jag inte tar bort det medvetet. Socker äts inte alls lika mycket längre, behöver inte socker i te eller har ett sug efter godis längre.
Allt detta sammantaget gör att jag mår mycket bättre. Men det är långt innan jag på något vis skulle kunna gå tillbaka till ett normalt liv, men även små framsteg gör att min vardag känns mycket lättare.
tisdag, augusti 25, 2015
Hur det går.
Jag tänkte att nu har det gått några dagar så det var dags att uppdatera.
Bilden är sedan jag och Ebba bakade knäckebröd igår och spillde ut lite majsmjöl som hon sen slickade i sig.
Majsmjöl använder jag för att jag vill dra ner på gluten i maten.
Barnen har nästan slutat äta bröd också, hellre frukt än macka på morgonen. Känns bra då en macka med Nutella inte mättar lika bra som en banan eller avokado... dom får välja fritt, Ebba hinner ofta med två olika frukter till frukost.
Gjorde spenatsoppa här om dagen och barnens såg mycket roligare ut än min. Men god var den och mätt blev jag.
Just den där mättnaden är något som dessutom sitter kvar väldigt länge efter jag ätit mat. Är inte lika hungrig på morgonen heller längre. Så kroppen får garanterat i sig vad den behöver.
Som ni vet har jag koll på vikten också. Jo, där är en dipp på 0,5 kg denna veckan men det kan lika gärna vara normal förändring då man aldrig står helt stilla i vikt. Men jag har naturligtvis nog koll då jag vet hur lätt jag rasar i vikt.
Mitt midjemått är inte det bästa heller. De få kilo jag bär på sitter där så dessa ska jag försöka komma åt nu genom att vara mer noga med min sjukgymnastik och promenader.
Annars så känner jag mig helt klart piggare i kroppen även om smärtan är den samma. Kan bara hantera den bättre känns det som. Det hjälper med mer energi men jag är ju ändå väldigt trött vissa dagar.
fredag, augusti 21, 2015
Fortsätter
Hittade en bok på Maxi som jag bara var tvungen att köpa. Så många härliga recept och tips i. Den är för vegetarianer men det mesta är för veganer. Bara något recept med ost och något med ägg men dom är ju bara att hoppa över eller förändra.
Det första jag gjorde igår var att testa ett recept från boken. Blev rödbetssoppa och den var smarrig. Hackade valnötter, persilja och stekt tärnad tofu på toppen.
Även barnen tyckte om även om dom fick lite kyckling till istället för tofu.
Frukost som mättar länge är en frukttallrik med banan, kiwi, äpple och avokado. Det ser mycket ut men jag delar faktiskt med Ebba också. Har hembakat knäckebröd till med mjölkfritt smör på.
Jag kan inte säga att jag saknar något som djur i sig. Att äta djurfritt är verkligen inte svårt. Så mycket gott det finns. Och jag kan även äta godis även om jag kan ännu inte gjort det även om jag har en påse Turkisk peppar hemma ifall jag blir sugen.
tisdag, augusti 18, 2015
Känns bra
Någon kanske undrar hur det går för mig.
Så här långt går det hur bra som helst. Äter tofu istället för kött och ett berg med grönsaker, bönor och ärtor.
Är inte alls sugen på godis längre, även om jag inte var ute efter att sluta med det så blev det bara så. Orkar inte leta efter godis jag kan äta så väljer annat istället, nötter eller som ikväll, grönsaker och dippa (sweet chili sås).
Effekter jag märkt redan då. Jag är mättare längre efter jag ätit, bättre i magen, piggare och gladare. Humöret beror säkert på att jag tog ett beslut och står fast vid det, men det är ju också bra.
Allt detta och det är bara ett par dagar.
Jag har inte märkt något i kroppen men vet att det kan ta månader och händer det inget så blir jag säkert inte sämre iaf och då kan jag fortsätta vara vegan då det definitivt inte är dåligt för mig.
En annan sak jag kommit på att jag måste vara uppmärksam på är min vikt. Ni som känner mig vet hur mycket och länge jag kämpat med att hålla den över 50kg. Jag får ju inte längre i mig lika mycket fett längre men jag hoppas att alla extra nyttigheter får mig att fortsätta hålla mig runt 55 och detta utan vispgrädde i maten.
Jag tänker på det och i de smoothies jag gör till mig har jag en skvätt vispbar soyagrädde, allt för att få lite extra fett. Men jag vet ju inte om det räcker.
Men jag kan ju berätta att jag nu väger 54kg så håller jag mig där eller går upp lite är jag nöjd, går jag ner får jag hitta på något sätt att få i mig fett. Men jag tror att all energi som finns i all frukt och grönsaker räcker, eller jag hoppas det iaf.
Hoppas att jag kan fortsätta att komma med goda nyheter med denna förändring även längre fram.
måndag, augusti 17, 2015
Film
http://youtu.be/ce4DJh-L7Ys
Vet inte om det funkar att länka till filmen på detta viset men jag gör ett försök.
Jag har själv letat efter denna ett tag men den var svårare att hitta än jag trodde. Lyckades dock snubbla över den i natt så jag såg den då.
Titta på så mycket ni klarar...
Jag vet att det inte ska gå till på detta viset i Sverige men i många fall har det gjort det och säkert i vissa så gör det än idag. Vi har en av den bästa lagstiftningen för djur i välden men jag är säker på att vissa har produkter från denna marknaden.
Detta är en av anledningarna till att jag ändrar min kost till vegansk. Jag har försökt blunda för detta länge men när våra lagar diskuteras för att ändra viss djurhållning till det sämre måste jag göra något.
Jag har fler anledningar till varför jag blir vegan än detta men detta är den stora delen.
Den andra är att jag vill se om jag verkligen behöver kött och mjölk för att må bra eller om jag kommer må bättre om jag utesluter djurprodukter helt. Har hört att många blir lite bättre från EDS om de plockar bort gluten, socker och mjölkprotein från sin kost, och ska jag ändå göra det så är det lika bra att dra det hela vägen i och med den första anledningen.
Jag är ändå ganska säker på att människan inte behöver äta allt det kött som vi äter ändå, tror att vi kan få för mycket av mjölk och ägg än vad våra kroppar tåler.
Kommer efter hand som jag hittar dom igen länka in artiklar och forskning som tyder på detta. Men det är bara för att jag själv sen ska kunna hitta det igen, hur ni äter är upp till er.
Passa på att se filmen snart då jag inte vet hur länge den får ligga där den ligger.
söndag, augusti 16, 2015
Dagens middag
Ja, idag var det dags att börja laga mat som vegan. Kan säga att det är precis som att laga mat för vem som helst annars, bara med lite andra grejer, men det mesta är samma.
Gjorde asiatisk gryta med tofu idag.
Har i potatis, morötter, sötpotatis, tofu, zucchini, paprika, lök och tomater. Detta frästes upp lite med vitlök, currypasta och gurkmeja. Såsen är kokosmjölk och lite extra vatten för att det blev så mycket mat. Till detta hade jag ris och barnen fick lite stekt kyckling bredvid.
Alla mätta och belåtna.
Barnen smakade allt men var inte så förtjusta i tofun. Men det är nog mest en vanesak, även alla grönsaker är dom inte så vana vid. Men det ska nog bli bra om några gånger.
Jag tyckte att det var riktigt gott iaf.
Det blev även massor över så det finns till en middag till åt mig och barnen i frysen, samt en portion som är bra att ha när jag är ensam hemma.
lördag, augusti 15, 2015
Börjat handla hem nytt
Det är liksom nu det börjar.
Jag måste få hem allt som behövs för att jag ska kunna laga god mat. Så idag läste jag innehållsförteckningar på Maxi och slog mot en bra E-nummerguide som appen heter. Där får man reda på vad det är som gömmer sig bakom siffrorna. Det tog iaf lite tid att handla även om jag var helt säker på vissa saker.
Kollade även skåpen hemma så att allt är okej för veganer. Men det var det ju inte men jag slänger inget, det har jag inte råd med så det får bytas ut efter hand. Det var ändå inte så mycket som jag trodde jag skulle bli tvungen att byta bort. Men tillräckligt för att jag kommer märka skillnad.
Frukt och grönsaker, linser och tofu, även djurfri korv. Här ska det testas nya saker. Ska bli kul att laga mat med allt detta.
Rensade kylen från saker som tydligen gott ut och sorterade alla varor på olika hyllor, det som jag inte ska äta har fått en egen hylla, barnens hylla...
Likadant gjorde jag i frysen. Men upptäckte att jag har lite portionspåsar med mat som jag måste ta slut på också. Sen ska jag inte köpa kött till barnen på länge för här finns massor hemma. Så nu blir det att planera all mat så det passar.
I framtiden kommer jag att köpa ekologiskt och helst även närodlat kött till barnen. Går ju bra om det inte går åt så mycket.
Känns bra att planera och fixa med allt detta. Ser fram emot att förhoppningsvis må bättre.
Början på förändringen
I mitt mål att tillslut bli vegan så har jag redan slutat dricka mjölk och jag har slutat äta choklad och annat godis som innehåller något från djurriket. Jag har dessutom ökat väldigt mycket på de grönsaker vi äter.
Mina kvällar är nötter och te, gärna örtte av något slag.
Äter mer frukt, gärna till frukost och en som smoothie till mellanmål. Har alltså inte ätit bröd på en hel vecka snart.
Känns lite konstigt att jag inte ens saknar dessa saker som jag valt bort. Trodde jag skulle det.
Köper jag smoothie ute så kan jag välja en med yoghurt i men försöker att hitta ett matigare alternativ utan först. Det brukar finnas ganska mycket att välja bland.
Förändringar på mig jag börjat märka. Finns det sånt redan? Jo, jag har en energiökning de dagar jag varit mer noga. Känns precis som att kött tar mycket energi att förbränna så när jag inte äter det så får jag nytta av all energi till allt annat.
Magen har ännu inte reagerat på något konstigt vis. Innan jag började med att ändra kosten så hade jag ofta en lätt variant av magkatarr men den är i princip borta nu, tar magmedicinen när jag tar värktabletter men annars väljer jag bort den och det fungerar bra. Trodde dock att jag skulle bli mer gasig i magen nu i början men det verkar som att jag sluppit den "biverkningen".
Mina förhoppningar för barnen är att dom ska slippa en massa e-nummer och andra tillsatser som gärna finns i mat från djurriket. Då jag nu lätt övergår till mer ekologiska produkter också så vet man att det inte finns bekämpningsmedel i maten heller.
Kanske kan jag se förändringar på deras sömn eller koncentration. Kanske kan Ebbas besvär med huden lindras.
Man vet ju inte hur mycket som kan komma från allt som finns i maten. Jag har iallafall bestämt att jag inte ska chansa mer.
Ju mer jag läser och ju mer jag ser på tv får mig att känna att detta är rätt väg. Och då har denna förändring kommit lite smygande mer och mer det senaste året då jag faktiskt blivit mer och mer noga med det ekologiska valet.
Att göra maten själv från grunden är också en stor del av detta, inga halvfabrikat ska köpas mer, iallafall inte utan att noga läsa innehållsförteckningen. Jag ska veta vad allt vi äter är och kan jag inte tyda förteckningen så väljer jag en annan produkt.
Det som kommer bli det svåra för mig att få i mig rätt mängd av är D-vitamin på vintern. Men det finns bra ersättning för detta, kan köpa såna droppar som man ger till små barn och tillsätta själv i drycker eller ta direkt. Annars kan jag bara se en förbättring på vad jag kommer att få i mig. Äter man alla färger av frukt och grönt så får man i sig alla ämnen man behöver. Linser, bönor och potatis ger all protein man behöver.
fredag, augusti 14, 2015
Funderingar kring mat
Hej på er.
Vet att det var längesedan jag skrev något nu men jag har helt enkelt inte känt för att skriva något.
Sommaren har varit lugn, jag har kunnat vila upp mig. Jag har kunnat fundera på min framtid och mitt mående.
Vi firade Ebba som blev 4 år och det kan jag skriva mer om i ett eget inlägg sen.
Mina funderingar som jag tänkt ta upp här idag gäller mat. Jag har väl aldrig egentligen brytt mig om vad jag äter mer än att det ska vara så bra kvalitet som möjligt. Men de senaste månaderna har funderingar på att ta bort kött från kosten kommit. Jag tycker att det är gott men jag är liksom inte sugen på det längre. Så jag funderar alltså på att bli vegetarian.
Hur gör jag det då barnen inte vill sluta med kött.. jo jag får ju helt enkelt laga en bit kött bredvid min mat och så får barnen ta det dom vill ha.
För min del har dock tanken utvecklats lite. Jag funderar nu på att ta det ett steg längre. Att bli vegan. Kanske inte helt, som när man är hos andra och äter räcker det med att jag äter vegetariskt. Men hemma vill jag hitta alternativ till animaliska produkter.
Så denna jakt har börjat lite nu.
Netto är inte bra på detta bara samt att jag har mycket mat i frysen jag tänker äta upp först. Men det som köps nu kommer att planeras för att lagas veganskt. Men till barnen kommer vanlig mjölk, ägg och kött finnas tillgängligt.
Jag har denna veckan redan gjort många förändringar och jag känner mig redan piggare. Smärtan kommer aldrig att släppa även med dessa förändringar men jag kanske kan må bättre på andra vis och därmed orka mer.
Barnen kommer få äta som vanligt i skola/dagis samt hos vänner men hemma blir det ju lite förändringar även för dom. Kommer bli mer frukt och grönsaker. Detta är ju något som omöjligt kan vara fel. Sen kommer vi även att slippa en himla massa e-nummer som finns i mycket mat.
Denna förändring ska ni få följa med mig på. Jag kommer att lägga upp bilder och recept här på bloggen samt att jag kommer berätta hur jag mår och om jag märker skillnad.
Önska mig lycka till med allt!
lördag, maj 30, 2015
Maj i bilder
Vi hade en härlig dag på yogiboost och museet.
Jag har läst ut två böcker som var helt otroligt bra.
T fixade cyklarna till barnen.
Österängsfestivalen var kul.
Ibland blir vi sugna på något gott.
Jag följde med Jonna från Zebras are everywhere - Fight for EDS på en föreläsning på Milnerskolan och fick fina blommor.
Bilderna kommer inte i ordning men det är detta som har varit Maj, om man förkortar mitt instagram bildflöde.
onsdag, maj 27, 2015
Postat överklagan
Som titeln säger så har jag nu postat min överklagan på förvaltningsrättens dom.
Att skriva den har gett mig ångest i 2 månader, nu kommer jag ha ångest tills jag hör något om den. Och hur lång tid detta väntas ta har jag ingen aning om, men bollen är i rullning nu igen.
Jag har under dessa två månader läst så mycket information och gamla domar att jag nästan blev helt snurrig. Jag är helt slut nu när det är klart. Nu kan jag inte göra mer.
Så nu önskar jag att alla som ser detta håller tummarna att dom tittar på mitt ärende och sedan plockar upp det i Kammarrätten så jag får en riktig utredning kring detta. Det är nämligen bara Kammarrätten som gör detta, skulle ju ske redan på FK men dom tycker väl att det är för mycket jobb. Att prata med experter på en ovanlig diagnos har iaf varit för mycket begärt så dom har litat fullständigt på sina egna medicinska rådgivare. Förvaltningsrätten läste vad jag kan tyda alla papper och tror på mig och min läkare om att jag vid ansökan inte hade någon arbetsförmåga, men dom litade, som jag nog sagt innan, inte på att nedsättningen var stadigvarande.
Nu sitter jag här och bara väntar igen.
Jag ska även få komma till en ny smärtrehabilitering då den jag redan gått inte gav mig något alls. Dom konstaterade i stort sett bara att jag har ont och sen gav mig tips på hur jag ska kunna tänka positivt och prioritera mitt liv.
De jag ska till nu istället är mer utredande och verkligen ska kunna EDS.
Men det var inte det lättaste att få komma dit heller. Det finns tydligen en 12 månaders regel på att man inte får gå på två olika smärtrehab så tätt. Men efter lite strul fick jag igenom ett undantag så jag ska få komma dit iaf bara några månader efter jag slutat den första.
Så nu hoppas jag att en tid där kommer med posten denna veckan. Vill gärna dra igång allt där innan semestrarna.
Ska innan dess organisera mina papper igen så att jag kan visa dessa för detta nya stället om dom vill veta hur det ser ut för mig. Efter det misstänker jag att jag kommer få vara med om en massa olika undersökningar och sånt.
Att skriva den har gett mig ångest i 2 månader, nu kommer jag ha ångest tills jag hör något om den. Och hur lång tid detta väntas ta har jag ingen aning om, men bollen är i rullning nu igen.
Jag har under dessa två månader läst så mycket information och gamla domar att jag nästan blev helt snurrig. Jag är helt slut nu när det är klart. Nu kan jag inte göra mer.
Så nu önskar jag att alla som ser detta håller tummarna att dom tittar på mitt ärende och sedan plockar upp det i Kammarrätten så jag får en riktig utredning kring detta. Det är nämligen bara Kammarrätten som gör detta, skulle ju ske redan på FK men dom tycker väl att det är för mycket jobb. Att prata med experter på en ovanlig diagnos har iaf varit för mycket begärt så dom har litat fullständigt på sina egna medicinska rådgivare. Förvaltningsrätten läste vad jag kan tyda alla papper och tror på mig och min läkare om att jag vid ansökan inte hade någon arbetsförmåga, men dom litade, som jag nog sagt innan, inte på att nedsättningen var stadigvarande.
Nu sitter jag här och bara väntar igen.
Jag ska även få komma till en ny smärtrehabilitering då den jag redan gått inte gav mig något alls. Dom konstaterade i stort sett bara att jag har ont och sen gav mig tips på hur jag ska kunna tänka positivt och prioritera mitt liv.
De jag ska till nu istället är mer utredande och verkligen ska kunna EDS.
Men det var inte det lättaste att få komma dit heller. Det finns tydligen en 12 månaders regel på att man inte får gå på två olika smärtrehab så tätt. Men efter lite strul fick jag igenom ett undantag så jag ska få komma dit iaf bara några månader efter jag slutat den första.
Så nu hoppas jag att en tid där kommer med posten denna veckan. Vill gärna dra igång allt där innan semestrarna.
Ska innan dess organisera mina papper igen så att jag kan visa dessa för detta nya stället om dom vill veta hur det ser ut för mig. Efter det misstänker jag att jag kommer få vara med om en massa olika undersökningar och sånt.
tisdag, maj 05, 2015
Mitt EDS-awarenesmonth FB-inlägg
För två dagar sedan skrev jag ett inlägg på Facebook om min EDS. Jag skrev detta för att det är bra att våra olikheter syns. Det är viktigt att omvärlden vet hur olika vi kan vara, speciellt viktigt är det att vården får veta det.
Jag kopierar här in hela inlägget så även ni läsare på bloggen kan få se det. Ni får gärna dela vidare om ni känner för det.
-------
Maj är EDS-awarenesmonth och det betyder att denna månaden så puffas det lite extra för att sprida information om just EDS - Ehlers-Danlos syndrom.
EDS är en genetisk bindvävssjukdom där bindväven är liksom felkonstruerad och där med inte fungerar riktigt på samma sätt som hos en frisk person. Bindväven är kroppens klister och hjälper till att hålla samman kroppen men hos oss med EDS är den slapp. Detta medför att för flera av oss så är vi mycket överrörliga, så till den grad att våra leder hoppar ur sitt fäste utan mycket kraft och detta sliter hårt och ger i sin tur problem med värk.
Jag föddes och växte upp utan så mycket problem, snubblade väl som andra barn och vrickade fötterna lite som andra men minns inte att jag haft ont eller så. Mitt slitage på lederna började märkas i tonåren och jag fick ont i knän och i ryggen i långa omgångar, dessa problem skulle växa bort enligt de läkare jag träffade. Mot detta fick jag ganska starka värktabletter utskrivet utan någon speciell kontroll av läkare. Vilket ledde till att jag blev beroende av dom och tog jag inte dom fick jag huvudvärk och detta botades med alvedon i ganska stora mängder ibland. Jag blev själv av med detta tablettberoende genom att sluta tvärt och lida mig igenom avgiftningen. Det gick bra och jag blev fri.
När jag blev vuxen sen hade jag kvar samma problem men hade då istället lärt mig att inte göra sånt som jag fick ont av, springa speciellt. Jag gick igenom en smärtfri graviditet och jag tyckte att jag hade nog inte mer ont än andra. När jag var gravid mådde jag bättre än jag någonsin gjort, men för kroppen att gå tillbaka var ganska smärtsamt ibland. Jag försökte gå mycket och sedan tränade jag ganska hårt på gym och spinning. Detta fungerade ganska bra länge, men sedan märkte jag att kroppen inte orkade återhämta sig och jag fick tillslut dra ner mycket på det. Under denna tiden jobbade jag också väldigt mycket.
En dag stukade jag min ena ankel ganska allvarligt, inga benbrott även om flera personer på akuten trodde detta innan röntgen. Denna läkning skulle vara ett par dagar med kryckor och sedan skulle jag kunna gå mer och mer, men det blev en månad på kryckor och var tvungen att få kortisonspruta i foten innan jag kunde släppa dom. Läkaren som undersökte mig 2 veckor efter stukningen sa att jag skulle röra mig mer och gärna gå upp några kilo i vikt, jag skulle iaf sluta banta... Nu är det så att även om jag gick med kryckor så fick jag ca 10000 steg om dagen på stegräknaren och har aldrig bantat en dag i hela mitt liv, tvärt om, alltid fått kämpa med att hålla den lilla vikt jag har. En månad efter stukningen fick jag träffa en läkare som gav mig kortison och sedan några tips om var jag skulle hitta bra övningar jag kunde göra hemma. Tog över 2 år innan jag kände att jag kunde röra mig normalt utan att känna av stukningen.
Efter några år kom en värk smygande i händerna, framför allt tummarna och handlederna. Detta gjorde att jag blev fumlig och tappade allt möjligt. Denna värken blev avfärdad av läkare som sa att jag var för ung för att ha såna problem för tydligen fick man inte detta förrän man var närmare 50 år, jag var 29.
Värken gav inte med sig utan spred sig till fötterna och även armbågarna. Hamnade hos en läkare på reumatologen som bara sa att "nej, du har inte svullna leder så det är inte reumatiskt". Jag hade ju trott att det skulle göras någon mer utredning, men det blev aldrig aktuellt. Jag blev här gravid istället igen.
Denna graviditet var inte av det lätta slaget. Värken exploderade i kroppen. Foglossning så illa att jag knappt kunde gå, hela kroppen försämrades. Jag fick prematura förvärkar och fick även ligga inne och stoppa en mycket tidig förlossning, blev sängbunden av läkare. När barnet väl kom var förlossningen smidig och enkel, men sen skulle ju kroppen återhämta sig. Detta kändes lite som ett omöjligt projekt i början. Foglossningen vägrade släppa taget om mig. Sakta sakta blev jag sedan bättre och jag kunde börja vara ute och gå igen, även om det gjorde ont. Efter några månader fick jag veta att jag hade HMS - Hypermobilitetssyndrom. Fick en sjukgymnast och började den långa vägen tillbaka trodde jag. Jag fick här veta att det inte fanns så mycket hopp men jag vägrade ge mig.
Jag fick en skoter av Arbetsterapeuten som jag skulle ha istället för att gå långt. Fortsatte att träna med hjälp av en mycket engagerad sjukgymnast. Fick tillslut även en manuell rullstol som jag skulle ha de dagar jag behövde gå långt även inne eller de dåliga dagarna. Min värk satt nu i höfterna, anklarna, ryggen och händerna. Det var nu det började bli så illa att jag inte ens behövde vara så aktiv för att få riktigt ont, så ont att det brände i musklerna vissa dagar.
En dag när jag var hemma och städade så kände jag hur ett par revben bara gled ur sitt läge och det gjorde fruktansvärt ont. Efter en tur till akuten visade det sig att 2 revben på vänster sida hade subluxerat, alltså glidit ur led och tillbaka på rätt plats igen. Läkaren jag fick träffa på akutmottagningen var en bra läkare som lyssnade och förklarade för mig precis hur det var utan att göra några omskrivningar, han ändrade även min HMS-diagnos till EDS.
Efter detta fick jag inte ha min duktiga sjukgymnast kvar, ingen läkare på sjukhuset ville ha med mig att göra utan det var vårdcentralen som skulle ha hand om mig och mina problem.
Värken kommer i skov nu och jag blir sällan så bra som jag var innan skovet när det väl är över. Jag kämpar med att få igenom sjukersättning på heltid via Försäkringskassan då Arbetsförmedlingen har konstaterat att jag inte längre har kvar någon arbetsförmåga. Jag har nu äntligen hittat en sjukgymnast utanför sjukhuset som vill lära sig mer om diagnosen för att kunna hjälpa mig på bästa sätt.
Jag väljer att inte gå till läkare eller sjukhus mer än när det är absolut nödvändigt då jag inte orkar med den misstro som finns där. Att få höra att man är för ung för att ha ont eller får skylla sig själv då jag är så smal är något som verkligen gör ont, då tar jag hellre min skit ensam.
Men jag är inte ensam, det finns fler som jag. Dom har inte samma symtom eller att sjukdomen visar sig på samma sätt. Det finns de som har det mycket värre än mig och får ligga på sjukhuset flera gånger om året, men det finns också de som faktiskt kan arbeta heltid. Det bästa med dessa är att vi stöttar varandra. Hjälper varandra med att hitta till bra läkare eller få hjälp med vilka undersökningar som bör göras. Vi måste detta då vården inte vet själva vad vi behöver.
Ett gäng har även startat Zebras are everywhere - Fight for EDS. Detta är ett gäng tjejer som gör ett helt otroligt jobb med att sprida information om sjukdomen. Gå gärna in på deras Facebook-sida och läs mer. Ni är helt grymma som kämpar för allas våran skull!
.jpg)
Jag kopierar här in hela inlägget så även ni läsare på bloggen kan få se det. Ni får gärna dela vidare om ni känner för det.
-------
Maj är EDS-awarenesmonth och det betyder att denna månaden så puffas det lite extra för att sprida information om just EDS - Ehlers-Danlos syndrom.
EDS är en genetisk bindvävssjukdom där bindväven är liksom felkonstruerad och där med inte fungerar riktigt på samma sätt som hos en frisk person. Bindväven är kroppens klister och hjälper till att hålla samman kroppen men hos oss med EDS är den slapp. Detta medför att för flera av oss så är vi mycket överrörliga, så till den grad att våra leder hoppar ur sitt fäste utan mycket kraft och detta sliter hårt och ger i sin tur problem med värk.
Jag föddes och växte upp utan så mycket problem, snubblade väl som andra barn och vrickade fötterna lite som andra men minns inte att jag haft ont eller så. Mitt slitage på lederna började märkas i tonåren och jag fick ont i knän och i ryggen i långa omgångar, dessa problem skulle växa bort enligt de läkare jag träffade. Mot detta fick jag ganska starka värktabletter utskrivet utan någon speciell kontroll av läkare. Vilket ledde till att jag blev beroende av dom och tog jag inte dom fick jag huvudvärk och detta botades med alvedon i ganska stora mängder ibland. Jag blev själv av med detta tablettberoende genom att sluta tvärt och lida mig igenom avgiftningen. Det gick bra och jag blev fri.
När jag blev vuxen sen hade jag kvar samma problem men hade då istället lärt mig att inte göra sånt som jag fick ont av, springa speciellt. Jag gick igenom en smärtfri graviditet och jag tyckte att jag hade nog inte mer ont än andra. När jag var gravid mådde jag bättre än jag någonsin gjort, men för kroppen att gå tillbaka var ganska smärtsamt ibland. Jag försökte gå mycket och sedan tränade jag ganska hårt på gym och spinning. Detta fungerade ganska bra länge, men sedan märkte jag att kroppen inte orkade återhämta sig och jag fick tillslut dra ner mycket på det. Under denna tiden jobbade jag också väldigt mycket.
En dag stukade jag min ena ankel ganska allvarligt, inga benbrott även om flera personer på akuten trodde detta innan röntgen. Denna läkning skulle vara ett par dagar med kryckor och sedan skulle jag kunna gå mer och mer, men det blev en månad på kryckor och var tvungen att få kortisonspruta i foten innan jag kunde släppa dom. Läkaren som undersökte mig 2 veckor efter stukningen sa att jag skulle röra mig mer och gärna gå upp några kilo i vikt, jag skulle iaf sluta banta... Nu är det så att även om jag gick med kryckor så fick jag ca 10000 steg om dagen på stegräknaren och har aldrig bantat en dag i hela mitt liv, tvärt om, alltid fått kämpa med att hålla den lilla vikt jag har. En månad efter stukningen fick jag träffa en läkare som gav mig kortison och sedan några tips om var jag skulle hitta bra övningar jag kunde göra hemma. Tog över 2 år innan jag kände att jag kunde röra mig normalt utan att känna av stukningen.
Efter några år kom en värk smygande i händerna, framför allt tummarna och handlederna. Detta gjorde att jag blev fumlig och tappade allt möjligt. Denna värken blev avfärdad av läkare som sa att jag var för ung för att ha såna problem för tydligen fick man inte detta förrän man var närmare 50 år, jag var 29.
Värken gav inte med sig utan spred sig till fötterna och även armbågarna. Hamnade hos en läkare på reumatologen som bara sa att "nej, du har inte svullna leder så det är inte reumatiskt". Jag hade ju trott att det skulle göras någon mer utredning, men det blev aldrig aktuellt. Jag blev här gravid istället igen.
Denna graviditet var inte av det lätta slaget. Värken exploderade i kroppen. Foglossning så illa att jag knappt kunde gå, hela kroppen försämrades. Jag fick prematura förvärkar och fick även ligga inne och stoppa en mycket tidig förlossning, blev sängbunden av läkare. När barnet väl kom var förlossningen smidig och enkel, men sen skulle ju kroppen återhämta sig. Detta kändes lite som ett omöjligt projekt i början. Foglossningen vägrade släppa taget om mig. Sakta sakta blev jag sedan bättre och jag kunde börja vara ute och gå igen, även om det gjorde ont. Efter några månader fick jag veta att jag hade HMS - Hypermobilitetssyndrom. Fick en sjukgymnast och började den långa vägen tillbaka trodde jag. Jag fick här veta att det inte fanns så mycket hopp men jag vägrade ge mig.
Jag fick en skoter av Arbetsterapeuten som jag skulle ha istället för att gå långt. Fortsatte att träna med hjälp av en mycket engagerad sjukgymnast. Fick tillslut även en manuell rullstol som jag skulle ha de dagar jag behövde gå långt även inne eller de dåliga dagarna. Min värk satt nu i höfterna, anklarna, ryggen och händerna. Det var nu det började bli så illa att jag inte ens behövde vara så aktiv för att få riktigt ont, så ont att det brände i musklerna vissa dagar.
En dag när jag var hemma och städade så kände jag hur ett par revben bara gled ur sitt läge och det gjorde fruktansvärt ont. Efter en tur till akuten visade det sig att 2 revben på vänster sida hade subluxerat, alltså glidit ur led och tillbaka på rätt plats igen. Läkaren jag fick träffa på akutmottagningen var en bra läkare som lyssnade och förklarade för mig precis hur det var utan att göra några omskrivningar, han ändrade även min HMS-diagnos till EDS.
Efter detta fick jag inte ha min duktiga sjukgymnast kvar, ingen läkare på sjukhuset ville ha med mig att göra utan det var vårdcentralen som skulle ha hand om mig och mina problem.
Värken kommer i skov nu och jag blir sällan så bra som jag var innan skovet när det väl är över. Jag kämpar med att få igenom sjukersättning på heltid via Försäkringskassan då Arbetsförmedlingen har konstaterat att jag inte längre har kvar någon arbetsförmåga. Jag har nu äntligen hittat en sjukgymnast utanför sjukhuset som vill lära sig mer om diagnosen för att kunna hjälpa mig på bästa sätt.
Jag väljer att inte gå till läkare eller sjukhus mer än när det är absolut nödvändigt då jag inte orkar med den misstro som finns där. Att få höra att man är för ung för att ha ont eller får skylla sig själv då jag är så smal är något som verkligen gör ont, då tar jag hellre min skit ensam.
Men jag är inte ensam, det finns fler som jag. Dom har inte samma symtom eller att sjukdomen visar sig på samma sätt. Det finns de som har det mycket värre än mig och får ligga på sjukhuset flera gånger om året, men det finns också de som faktiskt kan arbeta heltid. Det bästa med dessa är att vi stöttar varandra. Hjälper varandra med att hitta till bra läkare eller få hjälp med vilka undersökningar som bör göras. Vi måste detta då vården inte vet själva vad vi behöver.
Ett gäng har även startat Zebras are everywhere - Fight for EDS. Detta är ett gäng tjejer som gör ett helt otroligt jobb med att sprida information om sjukdomen. Gå gärna in på deras Facebook-sida och läs mer. Ni är helt grymma som kämpar för allas våran skull!
.jpg)
måndag, april 27, 2015
Helgen
I fredags var det fredagsmys på hög nivå.
Barnen hade följt med till affären och bestämt vad dom ville äta.
Middag blev kyckling, ris och currysås, båda barnen åt massor. Sen var det dags att plocka fram allt gått, godis, popcorn och ostbågar. Först var det Ebba som fick bestämma film och då blev det Skönheten och odjuret. Inte riktigt Fredriks favorit, men Ebba tyckte mycket om den MYCKET. Efter den filmen var det dags för Ebba att sova och då fick Fredrik bestämma film, Batman - the dark Knight rises. Och jösses så trött jag var när den tog slut. Naturligtvis hade han valt en film som var över 2 timmar lång, men jag hade lovat att han skulle få se hela.
På lördagen gick jag upp och plockade lite, bakade en sockerkaka och sen kom en vän och hans nya flickvän på besök. Mycket trevlig dag. Efter det blev det enkel middag med korv och mackaroner då min kropp inte riktigt höll för något mer avancerat än så. Även denna kväll blev det film, men ingen av barnen eller jag orkade vara uppe lika länge som dagen innan.
På söndagen så var det tvätt och annat småplock som gjorde att dagen gick. Lagade middag, basilikamarinerad lax, tomat och basilikasås och ris till det. Även detta gillade barnen. Efter maten så var det bad och dusch för Ebba som alla andra söndagar. Hon har blivit jätteduktig med att blöta ner håret och är inte rädd för att vattnet rinner i ansiktet längre, hon har en liten hink och leker med och den fyller hon med vatten och bara öser över huvudet flera gånger utan problem. Så nu är hon ganska lättduschad, nu är det bara viljan att göra det som ska finnas men har hon väl hamnat i baljan är det sällan problem. Efter badet är sova som gäller, då hoppade Fredrik in i duschen för att efter det ha en liten stund där vi satt i soffan.
Han har ett tag bett om att få lära sig virka och detta tog vi tag i då på kvällen. Han fick restgarn och en virknål som passar, jag visade snabbt och han klarade luftmaskorna bra, att sedan vända och göra fasta maskor var lite svårare, men det ska nog gå bra. Han virkar även i skolan nu så han vill lära sig och fuskträna hemma så han kan själv när han är i skolan. Kanske ska jag kunna hjälpa honom så han skulle klara av att göra någon enklare figur sen när han har tränat lite på de viktigaste maskorna.
När han lagt sig kollade jag på en film som JAG vill se. Efter det somnade jag snabbt.
Nu i veckan ska jag försöka handla på Maxi, städa en massa och sen även sortera Ebbas garderob lite och fixa en ny ordning så allt får plats. Hon har så mycket kläder nu så det är lite dåligt med plats. Allt hon inte har mycket av är strumpor...
Barnen hade följt med till affären och bestämt vad dom ville äta.
Middag blev kyckling, ris och currysås, båda barnen åt massor. Sen var det dags att plocka fram allt gått, godis, popcorn och ostbågar. Först var det Ebba som fick bestämma film och då blev det Skönheten och odjuret. Inte riktigt Fredriks favorit, men Ebba tyckte mycket om den MYCKET. Efter den filmen var det dags för Ebba att sova och då fick Fredrik bestämma film, Batman - the dark Knight rises. Och jösses så trött jag var när den tog slut. Naturligtvis hade han valt en film som var över 2 timmar lång, men jag hade lovat att han skulle få se hela.
På lördagen gick jag upp och plockade lite, bakade en sockerkaka och sen kom en vän och hans nya flickvän på besök. Mycket trevlig dag. Efter det blev det enkel middag med korv och mackaroner då min kropp inte riktigt höll för något mer avancerat än så. Även denna kväll blev det film, men ingen av barnen eller jag orkade vara uppe lika länge som dagen innan.
På söndagen så var det tvätt och annat småplock som gjorde att dagen gick. Lagade middag, basilikamarinerad lax, tomat och basilikasås och ris till det. Även detta gillade barnen. Efter maten så var det bad och dusch för Ebba som alla andra söndagar. Hon har blivit jätteduktig med att blöta ner håret och är inte rädd för att vattnet rinner i ansiktet längre, hon har en liten hink och leker med och den fyller hon med vatten och bara öser över huvudet flera gånger utan problem. Så nu är hon ganska lättduschad, nu är det bara viljan att göra det som ska finnas men har hon väl hamnat i baljan är det sällan problem. Efter badet är sova som gäller, då hoppade Fredrik in i duschen för att efter det ha en liten stund där vi satt i soffan.
Han har ett tag bett om att få lära sig virka och detta tog vi tag i då på kvällen. Han fick restgarn och en virknål som passar, jag visade snabbt och han klarade luftmaskorna bra, att sedan vända och göra fasta maskor var lite svårare, men det ska nog gå bra. Han virkar även i skolan nu så han vill lära sig och fuskträna hemma så han kan själv när han är i skolan. Kanske ska jag kunna hjälpa honom så han skulle klara av att göra någon enklare figur sen när han har tränat lite på de viktigaste maskorna.
När han lagt sig kollade jag på en film som JAG vill se. Efter det somnade jag snabbt.
Nu i veckan ska jag försöka handla på Maxi, städa en massa och sen även sortera Ebbas garderob lite och fixa en ny ordning så allt får plats. Hon har så mycket kläder nu så det är lite dåligt med plats. Allt hon inte har mycket av är strumpor...
fredag, april 24, 2015
Bästa sjukgymnasten
Jag tror jag har hittat den bästa sjukgymnasten.
Han är utbildad sjukgymnast, kiropraktor och en massa andra kurser. Han är villig att lära sig nya saker och om det finns dåligt med information så vill han att vi testar oss fram.
Jag vet att jag skrivit om honom innan, att jag var tvungen att leta upp en ny då jag inte fick vara kvar hos den jag hade i mer än 2 år...
Denna nya håller till på Pluspraktik och pratar på en härligt hurtig norska. Han hade ingen koll på EDS innan jag kom dit och han är noga med att hela tiden kolla upp så min kropp tåler de övningar han ger mig. Han vill inte att jag sliter ut mig mer utan att jag istället bygger upp min stabilitet i hela kroppen. Han är försiktig med de övningar han ger mig. Han gjorde en grundlig undersökning första gången och kände att han kan inte använda normal kiropraktik på mig då han kan inte var mina leder och sånt tar vägen då det känns som det kan glida iväg hur som helst.
Men idag testade han att lätta på trycket i nacken lite, mot min huvudvärk och dessa spänningar jag har där. Han tog tag i min skallbas i nacken och tryckte till och drog samtidigt uppåt. Låter fruktansvärt smärtsamt när man skriver det så, men han var mycket försiktig och frågade hela tiden hur det kändes, samtidigt som han höll koll på alla kotor i nacken med fingrarna. På ett konstigt sätt så kändes det som om alla vätskor som rinner där bak bara fick plats, som när man håller andan länge och sen bara tar ett andetag, lite den känslan fast i hjärnan.
Iaf så lättade trycket i nacken för stunden, får se hur länge det sitter i. Han trodde max ett par dagar, men det är helt okej.
Nu får jag vänta en månad innan jag kan komma till honom igen men jag har 5 lätta övningar som ska göras 4 gånger i veckan. Det är inget svårt eller tungt, bara att träna de små stabiliserande musklerna inne i lederna i hela kroppen.
Detta fixar jag.
Nu jäklar EDS ska du hållas stången med träning, jag ska iaf inte bli sämre än vad jag är just nu.
Han är utbildad sjukgymnast, kiropraktor och en massa andra kurser. Han är villig att lära sig nya saker och om det finns dåligt med information så vill han att vi testar oss fram.
Jag vet att jag skrivit om honom innan, att jag var tvungen att leta upp en ny då jag inte fick vara kvar hos den jag hade i mer än 2 år...
Denna nya håller till på Pluspraktik och pratar på en härligt hurtig norska. Han hade ingen koll på EDS innan jag kom dit och han är noga med att hela tiden kolla upp så min kropp tåler de övningar han ger mig. Han vill inte att jag sliter ut mig mer utan att jag istället bygger upp min stabilitet i hela kroppen. Han är försiktig med de övningar han ger mig. Han gjorde en grundlig undersökning första gången och kände att han kan inte använda normal kiropraktik på mig då han kan inte var mina leder och sånt tar vägen då det känns som det kan glida iväg hur som helst.
Men idag testade han att lätta på trycket i nacken lite, mot min huvudvärk och dessa spänningar jag har där. Han tog tag i min skallbas i nacken och tryckte till och drog samtidigt uppåt. Låter fruktansvärt smärtsamt när man skriver det så, men han var mycket försiktig och frågade hela tiden hur det kändes, samtidigt som han höll koll på alla kotor i nacken med fingrarna. På ett konstigt sätt så kändes det som om alla vätskor som rinner där bak bara fick plats, som när man håller andan länge och sen bara tar ett andetag, lite den känslan fast i hjärnan.
Iaf så lättade trycket i nacken för stunden, får se hur länge det sitter i. Han trodde max ett par dagar, men det är helt okej.
Nu får jag vänta en månad innan jag kan komma till honom igen men jag har 5 lätta övningar som ska göras 4 gånger i veckan. Det är inget svårt eller tungt, bara att träna de små stabiliserande musklerna inne i lederna i hela kroppen.
Detta fixar jag.
Nu jäklar EDS ska du hållas stången med träning, jag ska iaf inte bli sämre än vad jag är just nu.
Nya byxor
Jag köper jeans alldeles för sällan.
Har ett bra tag vetat att mina bästa jeans varit slitna och dags att byta. Har bara två jeans, det ena paret används typ aldrig då dom inte sitter skönt.
Igår såg jag att det var hål på rumpan på jeansen. Tog ett beslut om att åka till stan och gå igenom ångesten med att prova 20 par byxor innan man hittar något som passar.
Kom in till jc och ena killen frågade om jag ville ha hjälp att leta. Berättade vad jag vill ha och han plockar fram ett par jag ska prova för att kolla storleken. Dom sitter ganska bra men lite stora på alla håll. Får ett par till och dom sitter perfekt.
Så efter 10 minuter har jag redan betalat och kommit ut.
Har aldrig hittat ett par jeans så fort.
Skönt när någon annan vet precis vad jag vill ha och vad jag har för storlek.
Nöjd är jag iaf.
tisdag, april 21, 2015
Dagens aktiviteter
Även om både jag och barnen är riktigt krassliga i en förkylning så har jag kunnat göra lite på balkongen.
Fick dock ta det väldigt lugnt. Men med lite pauser lyckades jag plantera lite fröer.
Tomater är där lite olika sorters små körsbärstomater. Tycker det är så gott så det blev ganska mycket. Men jag får se hur mycket som tar sig.
Satte även gurka, chili, sallad, rädisor och så fyllde jag på med fler frö hos gräslöken.
Spännande att se hur galet överväxt balkongen blir i år.
måndag, april 20, 2015
Helgen
I helgen städade jag på stora balkongen och nu kan jag sitta där och bara njuta.
Ebba sin pusselmatta så hon kan hoppa hage och Fredrik gillar att bara hänga där.
Skönt när lägenheten växer några kvadratmeter.
Har även hunnit plantera om lite blommor och i veckan ska jag sätta nya plantor på balkongen. Lite sent kanske, men ändå tidigare än vad jag gjorde förra året.
lördag, april 18, 2015
Energi
Även om jag är mitt uppe i ett skov med extra värk så har jag samtidigt mer energi att göra något.
Kan vara våren som kommer med energin, solen är ju helt underbar. Men jag känner även en lycka som jag inte känt på länge.
Denna extra energi använder jag på bästa möjliga sätt och försöker få balkonen vårfin och redo för att jag ska sätta igång med mina projekt där ute. Det är dags för det nu, t.om. lite sent kanske.
När kroppen sen måste pausa så sätter jag mig ner med mitt te och bara vilar.
Idag är dessutom Ebba sjuk (förkyld) och hänger i soffan med en lördagsseg brorsa. Så idag behöver jag inte direkt sysselsätta dom utan kan snurra runt som jag vill här hemma.
Denna energi jag har nu har kommit sakta under veckan. Och jag är så glad för att den kom. Det finns ju en hel del att fixa och dona med här hemma nu.
Jag vet att jag inte berättat om det här i bloggen ännu, men jag och T separerade i januari, tog en månad innan han flyttade och sen dess har jag bott själv med barnen.
Att vi delade på oss var nog ganska ömsesidigt, vi är för olika och det fungerade bara inte att leva ihop längre, men vi är vänner och har inga problem att samsas kring barnen.
Energin kan ha med det också att göra, att jag äntligen fått någon form av balans i tankar och känslor som gör att jag inte lägger min energi på fel saker. Jag har ju inte så mycket energi så den måste verkligen läggas på det jag behöver/vill och inte sånt som jag bara blir trött av.
Kan vara våren som kommer med energin, solen är ju helt underbar. Men jag känner även en lycka som jag inte känt på länge.
Denna extra energi använder jag på bästa möjliga sätt och försöker få balkonen vårfin och redo för att jag ska sätta igång med mina projekt där ute. Det är dags för det nu, t.om. lite sent kanske.
När kroppen sen måste pausa så sätter jag mig ner med mitt te och bara vilar.
Idag är dessutom Ebba sjuk (förkyld) och hänger i soffan med en lördagsseg brorsa. Så idag behöver jag inte direkt sysselsätta dom utan kan snurra runt som jag vill här hemma.
Denna energi jag har nu har kommit sakta under veckan. Och jag är så glad för att den kom. Det finns ju en hel del att fixa och dona med här hemma nu.
Jag vet att jag inte berättat om det här i bloggen ännu, men jag och T separerade i januari, tog en månad innan han flyttade och sen dess har jag bott själv med barnen.
Att vi delade på oss var nog ganska ömsesidigt, vi är för olika och det fungerade bara inte att leva ihop längre, men vi är vänner och har inga problem att samsas kring barnen.
Energin kan ha med det också att göra, att jag äntligen fått någon form av balans i tankar och känslor som gör att jag inte lägger min energi på fel saker. Jag har ju inte så mycket energi så den måste verkligen läggas på det jag behöver/vill och inte sånt som jag bara blir trött av.
onsdag, april 15, 2015
Skov
Det sägs att vi som har EDS inte har skov.
Skov förklaras med en tillfällig försämring där man ofta kommer tillbaka igen sen, man kan ha lite försämring som är permanent.
Och det är precis så jag brukar ha det om vintrarna men att jag med våren brukar återfå ganska mycket krafter.
Visst har jag haft kvar försämringar, men jag har ofta sluppit mycket av smärtorna framåt våren. Denna vintern har jag inte haft ett långt skov utan flera korta, där jag faktiskt kommit tillbaka till ett normaltillstånd igen, mitt normaltillstånd inte en frisk persons.
Jag märker dessa skoven på att värken ökar och att jag får ta värktabletter mer regelbundet än annars. I vanliga fall tar jag dagen efter som jag gjort något mer ansträngande, eller redan på kvällen samma dag om det varit riktigt illa. Men när jag har mina skov så kommer det dagar där jag tar minst en värktablett om dagen.
Nu låter detta kanske inte så illa, men mitt största problem är den enorma muskeltröttheten som jag har alltid. Smärtorna brukar jag inte medicinera om det inte närmar sig eller passerar ca 6 på VAS-skalan, en skala på 10 där 0 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara. De senaste dagarna har jag sett denna ökning av värken och intaget av smärtstillande. Jag skriver upp när jag tar, tid och datum, så jag har koll och kan se förändringar.
Denna värken som jag får i skov kommer smygande och den började dyka upp smått den 11 april, men efter det har den bara ökat och jag behöver värktabletter för att klara eftermiddagen/kvällen. Igår började min värk i händerna komma tillbaka på allvar, den har varit ganska lugn sedan jag fick Ebba. Så nu har mina händer börjat domna av lite av smärta. Precis som om musklerna är helt slut som benen borde kännas efter ett långlopp löpning, eller som dom gör efter ett spinningpass på gym.
Jag hatar verkligen dessa skov då dom hindrar mig lite från att göra det jag vill och efter jag diskat efter mig och barnen så har liksom händerna gjort sitt för dagen.
Men jag vill inte heller gnälla, men jag måste bara få det ur mig ibland.
Jag vet att det finns de där ute som mår just nu mycket sämre än mig. De jag känner finns i mina tankar väldigt ofta.
Men min värk är ändå min värk och den hindrar mig från att leva det liv jag är van vid och vill leva.
Hoppas att detta skov går över snabbt.
Skov förklaras med en tillfällig försämring där man ofta kommer tillbaka igen sen, man kan ha lite försämring som är permanent.
Och det är precis så jag brukar ha det om vintrarna men att jag med våren brukar återfå ganska mycket krafter.
Visst har jag haft kvar försämringar, men jag har ofta sluppit mycket av smärtorna framåt våren. Denna vintern har jag inte haft ett långt skov utan flera korta, där jag faktiskt kommit tillbaka till ett normaltillstånd igen, mitt normaltillstånd inte en frisk persons.
Jag märker dessa skoven på att värken ökar och att jag får ta värktabletter mer regelbundet än annars. I vanliga fall tar jag dagen efter som jag gjort något mer ansträngande, eller redan på kvällen samma dag om det varit riktigt illa. Men när jag har mina skov så kommer det dagar där jag tar minst en värktablett om dagen.
Nu låter detta kanske inte så illa, men mitt största problem är den enorma muskeltröttheten som jag har alltid. Smärtorna brukar jag inte medicinera om det inte närmar sig eller passerar ca 6 på VAS-skalan, en skala på 10 där 0 är ingen smärta och 10 är värsta tänkbara. De senaste dagarna har jag sett denna ökning av värken och intaget av smärtstillande. Jag skriver upp när jag tar, tid och datum, så jag har koll och kan se förändringar.
Denna värken som jag får i skov kommer smygande och den började dyka upp smått den 11 april, men efter det har den bara ökat och jag behöver värktabletter för att klara eftermiddagen/kvällen. Igår började min värk i händerna komma tillbaka på allvar, den har varit ganska lugn sedan jag fick Ebba. Så nu har mina händer börjat domna av lite av smärta. Precis som om musklerna är helt slut som benen borde kännas efter ett långlopp löpning, eller som dom gör efter ett spinningpass på gym.
Jag hatar verkligen dessa skov då dom hindrar mig lite från att göra det jag vill och efter jag diskat efter mig och barnen så har liksom händerna gjort sitt för dagen.
Men jag vill inte heller gnälla, men jag måste bara få det ur mig ibland.
Jag vet att det finns de där ute som mår just nu mycket sämre än mig. De jag känner finns i mina tankar väldigt ofta.
Men min värk är ändå min värk och den hindrar mig från att leva det liv jag är van vid och vill leva.
Hoppas att detta skov går över snabbt.
tisdag, april 14, 2015
Oväntat som händer
Igår fick jag ett mail.
Det var från en kvinna på Försäkringskassan (FK). Hon jobbar där som Kommunikationsstrateg.
I mailet frågade hon om hon kunde kontakta mig och använda min berättelse kring FK i deras arbete. Hon hade hittat mig här på min blogg.
Jag blev väldigt snopen över att få ett sånt mail så jag väntade med att svara till idag.
Efter mitt mailsvar så tog det inte så lång tid innan vi pratade i telefon, länge.
Det kändes bra att prata med henne, hon hade många frågor och jag berättade så gått jag kan om hela min sjukdomstid.
Hon förklarade också vad det ska användas till.
Det är så att hon jobbar för att FK ska kunna förbättra sitt sätt att arbeta. Hon letar upp personer som kan ha några idéer om deras arbete och sedan lämnar detta vidare inom FK.
Nu vet jag inte hur mycket min berättelse kommer att hjälpa, men kan den bara hjälpa någon att lättare få hjälp med sitt ärende på FK så vore det toppen.
Hon tittade inte på mitt ärende i sig utan ville bara ha min berättelse och mina idéer.
Det kändes som jag skrev bra att prata med henne, som att hon lyssnade.
Det som hon skriver ihop efter vårt samtal kommer jag att få läsa, vet ej om jag kommer få länka ut det här sen, men jag ska iaf få läsa det själv.
Är glad att FK gör sånt jobb med att förbättra sitt arbete med oss sjuka som behöver hjälp med alla dessa papper hit och dit. Det är inte alltid lätt att snirkla sig igenom. Dessutom är det väldigt olika vilka som får hjälp eller inte.
Jag kämpar med att få sjukersättning, men detta är ju bara början. I framtiden kommer jag kanske behöva handikappsersättning, bilstöd och en massa andra saker som man kan söka om, även om jag inte behöver det just nu så finns det där att få hjälp med i framtiden. Och kan det bara bli lite lättare att få hjälp med detta när det behövs så vore det guld värt.
Det var från en kvinna på Försäkringskassan (FK). Hon jobbar där som Kommunikationsstrateg.
I mailet frågade hon om hon kunde kontakta mig och använda min berättelse kring FK i deras arbete. Hon hade hittat mig här på min blogg.
Jag blev väldigt snopen över att få ett sånt mail så jag väntade med att svara till idag.
Efter mitt mailsvar så tog det inte så lång tid innan vi pratade i telefon, länge.
Det kändes bra att prata med henne, hon hade många frågor och jag berättade så gått jag kan om hela min sjukdomstid.
Hon förklarade också vad det ska användas till.
Det är så att hon jobbar för att FK ska kunna förbättra sitt sätt att arbeta. Hon letar upp personer som kan ha några idéer om deras arbete och sedan lämnar detta vidare inom FK.
Nu vet jag inte hur mycket min berättelse kommer att hjälpa, men kan den bara hjälpa någon att lättare få hjälp med sitt ärende på FK så vore det toppen.
Hon tittade inte på mitt ärende i sig utan ville bara ha min berättelse och mina idéer.
Det kändes som jag skrev bra att prata med henne, som att hon lyssnade.
Det som hon skriver ihop efter vårt samtal kommer jag att få läsa, vet ej om jag kommer få länka ut det här sen, men jag ska iaf få läsa det själv.
Är glad att FK gör sånt jobb med att förbättra sitt arbete med oss sjuka som behöver hjälp med alla dessa papper hit och dit. Det är inte alltid lätt att snirkla sig igenom. Dessutom är det väldigt olika vilka som får hjälp eller inte.
Jag kämpar med att få sjukersättning, men detta är ju bara början. I framtiden kommer jag kanske behöva handikappsersättning, bilstöd och en massa andra saker som man kan söka om, även om jag inte behöver det just nu så finns det där att få hjälp med i framtiden. Och kan det bara bli lite lättare att få hjälp med detta när det behövs så vore det guld värt.
Ny sjukgymnast/kiropraktor
Förra veckan träffade jag en ny sjukgymnast, han är även kiropraktor så han har stor kunskap om kroppen. Detta är en tid jag hade väntat nästan 4 veckor på efter jag bokat.
När jag kom dit presenterade vi oss, och han frågade vad han kunde hjälpa mig med.
Jag berättade att jag har EDS (han såg mer eller mindre ut som ett frågetecken) och att jag har mer och mer fått ganska ont i ryggen och då och då även något som sitter i kläm bakom en skuldra.
Han frågade om EDS, vad det är och framför allt hur det hela stavas, sen sökte han information medan vi pratade.
Efter en liten stund ville han undersöka mig och mina leder så vi gick bort till britsen.
Han började vända och vrida på mig i flera vinklar och sen när jag låg ner så tryckte han på revben, nyckelben och höfter. Hela tiden lät han "Hmmm", "Mmmm" och "Ehhh". Efter en stund så bara sa han, på sin hurtiga norska, att han var imponerad över att en kropp känns så här. Det ska finnas ett naturligt motstånd i lederna och överallt, men hos mig finns inte det. Vilket betyder att om han skulle (som på en frisk) trycka min rygg rätt så finns en STOR risk att det hamnar ännu mera fel. Samt att han på den korta stunden även läst att detta inte är så bra att göra på EDSare.
Så han tyckte att vi skulle testa med lite rörelser hemma. Han började fundera på vilka som skulle vara bra för mig, "Du kan ju... nej... vi tar denna... nej... men denna borde... nej...".
Efter en stunds funderande så kom han på 3 som han trodde var bra. Vi testade dom och jag fick inte ont av dom direkt (vilket jag får ibland av vissa).
Jag ska ligga på rygg och höja upp bäckenet och samtidigt spänna musklerna i mage och rumpa och hålla upp i 3 sekunder sen ner igen, repetera några gånger som känns bra. Sen ska jag göra en anpassad version av plankan där jag ligger på knän (istället för tårna) och armbågarna 3 sekunder och sen ner igen, repetera några gånger som känns bra. Efter det ska jag använda mig av en boll (pilatesboll) att sitta på och medan jag håller balansen ska jag lyfta ett ben i taget i 3 sekunder och repetera några gånger som känns bra.
Sen får vi se hur jag reagerar på dessa rörelser. Det känns bra än så länge men jag har inte gjort det så mycket men ska nu idag börja vara mer noga med att göra det nästan varje dag.
Och innan jag gick så lovade han att han skulle läsa på och höra sig om bland kollegor angående EDS och vad man kan göra, och så bokade vi in en ny tid i slutet av nästa vecka.
Jag kan säga att detta besök gjorde mig glad, även om han tydligt erkände att det är svårt att hjälpa mig, men han VILL försöka. Han VILL läsa på. Och det gör mig glad.
Många gånger träffar man någon som bara säger att dom inte kan något om EDS och sen inte gör något åt det.
När jag kom dit presenterade vi oss, och han frågade vad han kunde hjälpa mig med.
Jag berättade att jag har EDS (han såg mer eller mindre ut som ett frågetecken) och att jag har mer och mer fått ganska ont i ryggen och då och då även något som sitter i kläm bakom en skuldra.
Han frågade om EDS, vad det är och framför allt hur det hela stavas, sen sökte han information medan vi pratade.
Efter en liten stund ville han undersöka mig och mina leder så vi gick bort till britsen.
Han började vända och vrida på mig i flera vinklar och sen när jag låg ner så tryckte han på revben, nyckelben och höfter. Hela tiden lät han "Hmmm", "Mmmm" och "Ehhh". Efter en stund så bara sa han, på sin hurtiga norska, att han var imponerad över att en kropp känns så här. Det ska finnas ett naturligt motstånd i lederna och överallt, men hos mig finns inte det. Vilket betyder att om han skulle (som på en frisk) trycka min rygg rätt så finns en STOR risk att det hamnar ännu mera fel. Samt att han på den korta stunden även läst att detta inte är så bra att göra på EDSare.
Så han tyckte att vi skulle testa med lite rörelser hemma. Han började fundera på vilka som skulle vara bra för mig, "Du kan ju... nej... vi tar denna... nej... men denna borde... nej...".
Efter en stunds funderande så kom han på 3 som han trodde var bra. Vi testade dom och jag fick inte ont av dom direkt (vilket jag får ibland av vissa).
Jag ska ligga på rygg och höja upp bäckenet och samtidigt spänna musklerna i mage och rumpa och hålla upp i 3 sekunder sen ner igen, repetera några gånger som känns bra. Sen ska jag göra en anpassad version av plankan där jag ligger på knän (istället för tårna) och armbågarna 3 sekunder och sen ner igen, repetera några gånger som känns bra. Efter det ska jag använda mig av en boll (pilatesboll) att sitta på och medan jag håller balansen ska jag lyfta ett ben i taget i 3 sekunder och repetera några gånger som känns bra.
Sen får vi se hur jag reagerar på dessa rörelser. Det känns bra än så länge men jag har inte gjort det så mycket men ska nu idag börja vara mer noga med att göra det nästan varje dag.
Och innan jag gick så lovade han att han skulle läsa på och höra sig om bland kollegor angående EDS och vad man kan göra, och så bokade vi in en ny tid i slutet av nästa vecka.
Jag kan säga att detta besök gjorde mig glad, även om han tydligt erkände att det är svårt att hjälpa mig, men han VILL försöka. Han VILL läsa på. Och det gör mig glad.
Många gånger träffar man någon som bara säger att dom inte kan något om EDS och sen inte gör något åt det.
fredag, april 10, 2015
Avslag...
Den förste april fick jag ett ganska tjockt brev på posten från förvaltningsrätten.
Det var ett avslag på min ansökan om sjukersättning.
Jag fick en lång formulering på varför också, fast först så har dom sammanfattat all information jag skickat in till FK. I detta så står det mina läkare, sjukgymnast och arbetsförmedlingen anser att jag inte kan arbeta eller kommer att kunna göra detta i framtiden utan att jag bara kommer att bli sämre. Läkare har skrivit att diagnosen är kronisk, progressiv och obotlig.
Efter detta så gör dom följande bedömning:
"Av utredningen i målet framgår bl.a. att M.B har en lång sjukdomshistorik och är diagnosticerad med EDS och HMS. Förvaltningsrätten har tagit del av vad M.B anför och åberopar såväl gällande dessa syndrom i allmänhet som sin situation i synnerhet. Av den praxis som finns rörande EDS och HMS framgår det att det är svårt att dra några generella slutsatser beträffande bedömningen av nedsättningens varaktighet över tid. Förvaltningsrätten vill dock framhålla att bedömningen av om förutsättningarna för sjukersättning är uppfyllda måste utgångspunkten tas i det medicinska underlaget och de utfärdade läkarnas bedömningar.
Av utredningen framgår vidare att M.B varit arbetslös sedan år 2010 och genomgått arbetsträning under år 2013. Arbetsträningen pågick under några veckor men p.g.a. försämrat hälsotillstånd kunde M.B, trots relativt låga prestationskrav, inte fullfölja den till 100%. Detta är en faktor som i enlighet med praxis ska vägas in i bedömnigen av om hennes arbetsförmåga är ska anses stadigvarande nedsatt. Eftersom hon inte genomgått någon arbetsprövning sedan 2013, samt då denna arbetsprövning endast varade några veckor, anser dock förvaltningsrätten att det utifrån dokumentationen kring den senaste arbetsprövningen inte kan dras några slutsatser om vilket utfall en arbetsprövning skulle få i nuläget.
Vad gäller den medicinska rehabiliteringen kan utifrån det medicinska underlaget konstateras att det för närvarande inte existerar någon behandling eller medicinering mot EDS och HMS, men att M.B har genomgått vissa sjukgymnastiska aktiviteter i form av bl.a. bassängträning i syfte att lindra symtomen av dessa syndrom. Det saknas dock underlag i målet som visar att någon mer omfattande smärtinriktad rehabilitering, t.ex. så kallad multimodal rehabilitering, har genomförts.
Mot bakgrund av ovanstående finner förvaltningsrätten, att även om den medicinska utredningen i målet får anses ge tillräckligt stöd för att M.Bs arbetsförmåga vid tidpunkt för Försäkringskassans beslut var helt nedsatta p.g.a. sjukdom, alla rimliga medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ännu inte kan anses uttömda. Den medicinska utredningen kan inte heller anses ge tillräckligt stöd för att sådana åtgärder skulle vara utsiktslösa. Det kan således mot bakgrund av utredningen i målet i nuläget inte anses klarlagt att ytterligare rehabilitering inte skulle kunna förbättra M.Bs arbetsförmåga. Vid ett sådant förhållande föreligger inte rätten till sjukersättning, varför överklagandet ska avslås."
Så i stora hela säger dom att ja, vi tror på att din diagnos är kronisk och att det inte finns någon behandling eller medicinering som fungerar, men vi är inte säkra på att den är stadigvarande. Detta tror vi inte på för att du bara gjort en arbetsprövning 2013 och att du inte gjort en multimodal rehabilitering.
Kan säga att jag gjort en multimodal rehabilitering medan mitt ärende legat på förvaltningsrätten, men att p.g.a. deras otroligt dåliga koll på min diagnos inte kunnat skriva ett bra slutdokument. Jag har börjat läsa och anteckna vad som saknas och vad som ska skrivas om i dokumentet så det är korrekt. Dom har nämligen missat hela anledningen till att jag inte längre kan arbeta, tiden för återhämtning och de smärtor som kommer efter aktivitet. Därför finns inte detta med i utredningen för sjukersättning.
Någon med arbetsprövning tror jag inte ens att arbetsförmedlingen går med på då det enligt läkare och sjukgymnaster ändå skulle få samma resultat som 2013, eller t.o.m. värre då jag blivit sämre sedan dess.
Så nu sitter jag här och ska försöka skriva ihop en bra överklagan som kan ge mig ett prövotillstånd till Kammarrätten. Jag har 2 månader på mig. Jag kämpar, men det är riktigt tufft att få göra allt detta själv. Men jag ska få igenom allt!
Det var ett avslag på min ansökan om sjukersättning.
Jag fick en lång formulering på varför också, fast först så har dom sammanfattat all information jag skickat in till FK. I detta så står det mina läkare, sjukgymnast och arbetsförmedlingen anser att jag inte kan arbeta eller kommer att kunna göra detta i framtiden utan att jag bara kommer att bli sämre. Läkare har skrivit att diagnosen är kronisk, progressiv och obotlig.
Efter detta så gör dom följande bedömning:
"Av utredningen i målet framgår bl.a. att M.B har en lång sjukdomshistorik och är diagnosticerad med EDS och HMS. Förvaltningsrätten har tagit del av vad M.B anför och åberopar såväl gällande dessa syndrom i allmänhet som sin situation i synnerhet. Av den praxis som finns rörande EDS och HMS framgår det att det är svårt att dra några generella slutsatser beträffande bedömningen av nedsättningens varaktighet över tid. Förvaltningsrätten vill dock framhålla att bedömningen av om förutsättningarna för sjukersättning är uppfyllda måste utgångspunkten tas i det medicinska underlaget och de utfärdade läkarnas bedömningar.
Av utredningen framgår vidare att M.B varit arbetslös sedan år 2010 och genomgått arbetsträning under år 2013. Arbetsträningen pågick under några veckor men p.g.a. försämrat hälsotillstånd kunde M.B, trots relativt låga prestationskrav, inte fullfölja den till 100%. Detta är en faktor som i enlighet med praxis ska vägas in i bedömnigen av om hennes arbetsförmåga är ska anses stadigvarande nedsatt. Eftersom hon inte genomgått någon arbetsprövning sedan 2013, samt då denna arbetsprövning endast varade några veckor, anser dock förvaltningsrätten att det utifrån dokumentationen kring den senaste arbetsprövningen inte kan dras några slutsatser om vilket utfall en arbetsprövning skulle få i nuläget.
Vad gäller den medicinska rehabiliteringen kan utifrån det medicinska underlaget konstateras att det för närvarande inte existerar någon behandling eller medicinering mot EDS och HMS, men att M.B har genomgått vissa sjukgymnastiska aktiviteter i form av bl.a. bassängträning i syfte att lindra symtomen av dessa syndrom. Det saknas dock underlag i målet som visar att någon mer omfattande smärtinriktad rehabilitering, t.ex. så kallad multimodal rehabilitering, har genomförts.
Mot bakgrund av ovanstående finner förvaltningsrätten, att även om den medicinska utredningen i målet får anses ge tillräckligt stöd för att M.Bs arbetsförmåga vid tidpunkt för Försäkringskassans beslut var helt nedsatta p.g.a. sjukdom, alla rimliga medicinska och arbetslivsinriktade rehabiliteringsåtgärder ännu inte kan anses uttömda. Den medicinska utredningen kan inte heller anses ge tillräckligt stöd för att sådana åtgärder skulle vara utsiktslösa. Det kan således mot bakgrund av utredningen i målet i nuläget inte anses klarlagt att ytterligare rehabilitering inte skulle kunna förbättra M.Bs arbetsförmåga. Vid ett sådant förhållande föreligger inte rätten till sjukersättning, varför överklagandet ska avslås."
Så i stora hela säger dom att ja, vi tror på att din diagnos är kronisk och att det inte finns någon behandling eller medicinering som fungerar, men vi är inte säkra på att den är stadigvarande. Detta tror vi inte på för att du bara gjort en arbetsprövning 2013 och att du inte gjort en multimodal rehabilitering.
Kan säga att jag gjort en multimodal rehabilitering medan mitt ärende legat på förvaltningsrätten, men att p.g.a. deras otroligt dåliga koll på min diagnos inte kunnat skriva ett bra slutdokument. Jag har börjat läsa och anteckna vad som saknas och vad som ska skrivas om i dokumentet så det är korrekt. Dom har nämligen missat hela anledningen till att jag inte längre kan arbeta, tiden för återhämtning och de smärtor som kommer efter aktivitet. Därför finns inte detta med i utredningen för sjukersättning.
Någon med arbetsprövning tror jag inte ens att arbetsförmedlingen går med på då det enligt läkare och sjukgymnaster ändå skulle få samma resultat som 2013, eller t.o.m. värre då jag blivit sämre sedan dess.
Så nu sitter jag här och ska försöka skriva ihop en bra överklagan som kan ge mig ett prövotillstånd till Kammarrätten. Jag har 2 månader på mig. Jag kämpar, men det är riktigt tufft att få göra allt detta själv. Men jag ska få igenom allt!
söndag, mars 22, 2015
Veckan som gått
För ett tag sedan var jag med mamma på Erikshjälpen och hittade ett spel till mig och Fredrik, Battleship. Några dagar senare springer jag på Monopol och Mastermind på Netto. Så nu har vi lite spel att roa oss med istället för att titta på tv och sånt.
Den 20 mars var jag och Ebba med och Rockasockorna för att visa vårt stöd för alla olikheter, speciellt inför Downs syndrom-dagen som var den 21.
Idag var det dags för Fredrik och Agnes att ta ut sin födelsedagspresent och gå på bio tillsammans. Dom hade valt Big Hero 6. Medan dom gjorde det så gick jag, Anna och Ebba och fikade på Darins. En mycket trevlig dag. Barnen gillade filmen.
Just nu badar Ebba och sen är det dags för sängen för den lilla damen.
torsdag, mars 12, 2015
Nya lampor
Var på Rusta för några dagar sedan och införskaffade nya lampor till vardagsrummet och idag kom dom på plats. Blev precis som jag hoppades.
Är så nöjd och det blev billigare än jag trodde.
Passade samtidigt på att städa i min garnhörna vid soffan. Har många projekt igång så det tar lite plats, men jag älskar att kunna variera mellan olika tekniker och typer av garn.
Solen skiner rakt in så måste ha persiennerna nere just nu för annars blir det för varmt här inne. Men jag är glad att solen är framme och gör det ljust. Våren är mycket välkommen tycker jag.
lördag, mars 07, 2015
Små förändringar
Små förändringar som är stora för mig. Igår satte jag upp nya gardiner i Ebbas rum.
Hittade dessa på Erikshjälpen och tyckte att de passar perfekt. Kommer att köpa enfärgade och fylla ut med sen men det får bli när jag hittar några fina.
Tanken är att fixa gardiner till Fredrik också innan månaden är slut. Lite i taget så kommer vi få ett mysigt hem sen.
onsdag, mars 04, 2015
Förändringar
Det har hänt lite saker den sista tiden.
Jag och T har separerat så han har flyttat ut. Detta gjorde så att barnen fick egna rum.
Vi har gjort slut för att vi är så olika och i kan leva ihop, vi är fortfarande vänner.
Barnen saknar sin pappa men är riktigt glada för att slippa dela rum.
Så småningom kommer det att fyllas på med möbler som dom behöver men dom har fått det riktigt bra så länge.
lördag, februari 21, 2015
Februari
Vardagen rullar på här hemma. Varit lov nu denna veckan så vi har varit på badhuset lite, jag var med Fredrik på stan (bilden är när vi lunchade den dagen) och på Ebba lyckades jag göra en Elsa-fläta (Elsa är huvudpersonen i Frost-filmen som alla barn älskar) på.
Våren börjar närma sig med stora steg och vårens blommor har tittat fram. Känns skönt då mycket av min ork börjar återvända igen.
Hoppas alla har det bra där ute!
lördag, februari 14, 2015
fredag, januari 30, 2015
Bakat lite
Bakade bullar idag, dom ska vi ha till Semlor nu ett tag fram. Skönt att ha klara i frysen.
Annars så är det lugnt här hemma.
Jag har lyckats skada båda ljumskarna lite. Det krasade oroväckande i dom igår när jag bar något lite tyngre. Gjorde inte så ont just när det hände, kändes bara skitkonstigt. Men det ömma kom sen efter och jag är ganska säker på att det är något med muskelfästena.
onsdag, januari 28, 2015
Vardagen
Inte så mycket har hänt den sista tiden. Vardagen liksom mest rullar på. Barnen är på skolan och dagis om dagarna och då sköter jag mina saker.
Jag har dock sovit dåligt den sista tiden så jag är extra trött just nu, men det går säkert över.
Verkar även som att Ebba börjar bli lite förkyld, får se hur detta utvecklas. Hoppas hon klarar sig utan att bli dålig.
På bilden ser ni Fredrik medan han byter vatten i sitt akvarium. Han är duktig och kämpar på med att göra det helt själv.
onsdag, januari 21, 2015
Ebbas höra av rummet
Ibland blir man bara trött på röra och stök. Då röjer men lite.
Ebba hade ingen aning om var hon hade sina saker så jag bestämde mig för att hitta allt. Det gjorde jag, hittade även flera saker som inte skulle vara där...
Skönt när det är klart och helt klart lättare att städa.
torsdag, januari 15, 2015
Bästa köpet
Bästa köpet förra året.
Efter att ha kört den varje dag sedan den 28 december kommer den nu kunna börja få pausa en dag då och då så det hinner bli fulla maskiner igen. Jag har alltså lyckats att nästan tömma tvättkorgen genom att tvätta en maskin varje dag och då var tvättkorgen helt överfull när jag började.
Att slippa gå ner i tvättstugan och hänga mycket tvätt på en gång är guld värt.
Jag känner inte längre någon ångest över tvätten. Blir inte längre helt slut efter att jag tvättat. Kan dessutom göra det precis när jag känner för det.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)